Enligt mig själv så har vårt jordklot olika 'dimensioner' som ligger utanpå varandra, nästan som lagren i en lök. Dessa dimensioner agerar levnadszoner för väsen av olika 'täthet'. Allt som allt sju lager existerar i vår planet och förstås i alla andra planeter. En utvecklingslinje kan förknippas med dimensionerna. Dess väsen börjar sin vandring längst in nära planetens kärna. Sen arbetar de sig utåt mot ytan och upp genom olika luftlager.

De olika dimensionerna kan beskrivas med följande beteckningar:

• Den inre jorden (Ett fysiskt hålrum i jordens inre)
• Vattenlagret (Jordens oceaner)
• Markytan (Kontinenterna där vi bor just nu)
• Lägre molnlagret (Ett existenplan av 'vattenånga')
• Mellanliggande molnlagret (Skikt- och böljemoln)
• Högre molnlagret (Fjädermoln och slöjmoln)
• Det eteriska lagret (Ickefysiskt existensplan)

Förflyttning mellan dimensioner

Väsens förflyttning mellan jordens dimensioner sker inte individuellt och efter hand. Istället är det större grupper som, kollektivt, avancerar till ovanliggande tillvaroplan. Väsen måste dock 'godkännas' för att kunna gå vidare uppåt. För jordemänniskan handlar det om att kunna hantera och balansera känsloenergier. Men när tiden är inne för jordmänskligheten att 'stiga upp' så är det i praktiken den enskildes vilja som avgör om detta skall ske.

Det luftiga landet

Vad är det då för subtilt land som, åtminstone några av oss, är på väg till? Detta land, bland molnen, är samma tillvaroplan som 'småfolket' eller 'tomtarna' besitter. Eftersom det består av 'molnmateria' så har vi fysiska människor svårigheter att urskilja dess struktur. Men utseendemässigt är det egentligen precis som vår fysiska värld. Där finns träd, växter, hus, berg, floder, sjöar, oceaner och förstås olika väsensformer. Detta land kan i sig indelas i olika regioner med olika egenskaper. Det finns en mångfald miljöer och platser för var och en.

Detta land är inte tyngt av samma konflikter som grasserar här nere på jordytan, där ont och gott ständigt kämpar om herraväldet. I molnlandet råder fred och harmoni, det är landet av 'fulländad konst och kultur'. Likväl är detta inte himmelriket, det är endast en dimension av lättare materia, en del av jordklotet. I molnlandet kommer vi mer ostört kunna utveckla den kulturella rikedom som aldrig riktigt bar frukt vid jordytan. För vi byggde upp och lade ner vår själ i olika projekt. Men krig, svält och sjukdom raserade ständigt våra drömmar. I molnlandet kommer vi få tillfälle att göra samma sak men faktiskt slutföra projekten, se dem blomstra och bära frukt.

När sker övergången?

Det är svårt att sia om när vår tidsålder nått sitt slut och tiden för 'uppstigandet' är här. Kanske kommer detta ske helt omärkligt. Men några av oss kommer dock att släppa taget om tiden på jorden och uppsöka något nytt. Några kommer välja att vara kvar. De som lämnar jordytan är sannolikt de som, i själ och hjärta, är klar med jordelivets olika yttringar. De är trötta på jäkt, ävlan och tävlan och söker något mer förandligat. De som beslutar att vara kvar är de som anser sig ha mycket mer att erfara och uppleva i fast fysisk materia. De kan inte tänka sig att gå vidare redan nu. Men så sinnrikt är tillvaron ordnad, alla kommer dit de allra mest åstundar att vara.