Informationen om demoniska väsen kommer liksom efterhand, steg för steg. Man kan fråga sig varför man behöver veta något alls om dessa väsen, som inte alls har människans bästa för ögonen. Orsaken är att vi behöver ha en basal kunskap om demonsläktet för att kunna skydda oss. Skulle någon typ av samexistens vara möjlig? Detta är nog svårt; demoner är rovdjuren, vi människor är deras byten.

Flödande plasmastråk

Demoner är väsen av elektrisk plasma, flödande och böljande i den fria rymden. I jordisk miljö följer de befintliga elektriska ledningar och emotionella nätverk. Även om de är oformliga så antar de gärna 'mänskliga' strukturer emellanåt. Det är därför vi ibland kan 'se' dem såsom figurer med närmast mänskliga drag. Emellertid är de inte 'fagra' att beskåda. Deras renodlade ondska lyser igenom och formar deras karaktärer. Således uppfattar vi dem ofta som 'smådjävlar', sett i en klassisk mening.

Demonisk könsuppdelning

Någon information börjar komma fram angående demonernas 'arbetsfördelning'. Det är nästan uteslutande 'männen' bland dessa väsen som ansvarar för insamlandet av 'födan'. Födan i det här fallet handlar om känsloenergi, samma energi som människor är så invecklade i och beroende av i denna livsepok. Således är det i regel manliga demoner som 'besätter' människor och stjäl deras energi. De manliga demonerna är mindre, tanigare och 'segare'. Det är dessa man oftast träffar på vid demoniska utdrivningsceremonier.

'Kvinnliga' demoner vet vi ännu inte så mycket om. Men de förväntas vara större och kraftigare. I det demoniska samhället råder sannolikt en matriarki i modellen av ett bi- eller myrsamhälle. En drottning agerar sammanhållande länk och ger direktiv till kollektivet. Ett antal 'moderdemoner' har rollen av föderskor av nya 'demonyngel'. Dessa honor förses med energi från hanarna. När de vuxit sig stora nog sker en 'delning' och en ny demon har skapats. Efterhand växer de sig större och mer livskraftiga.

Är det kvinnliga demoner som vid sällsynta tillfällen totalt dränerar sitt offer på känsloenergi? Det kan vara en förklaring till dessa 'förlamande attacker' som människor råkar ut för ibland. När detta händer tolkar offret i regel händelsen såsom en traumatisk interaktion med en annan människa. Det som dock sker är sannolikt att den större hondemonen på något sätt givits tillgång till människans hela depå av känsloenergi. Det kan ta en till tre dagar innan människan återställs efter en sådan attack.

Det demoniska psyket

Demoner har ringa tankar om människan och andra varelser. För dem är vi endast en 'födkrok' men de vill gärna 'organisera' det mänskliga samhället efter sina behov. De har ett mycket utvecklat intellekt och ser sig som helt överlägsna väsen. De vet vad som skall ske innan det sker och kan mycket enkelt styra och manipulera människans tankar. Demoner är 'formidabla fiender', att underskatta dem måste betraktas som synnerligen oklokt. I och med sin förmåga att även påverka maskiners elektroniska processer kan de låta biologiska varelser framställa artificiell intelligens. Därmed framställer de hybrider, robotmänniskor.

Demoner har ett inneboende förakt för svaghet. De ser empati och medmänsklighet närmast som en defekt. Vi förstår nu att våra mänskliga ledare och intellektuella varit primära mål för demonerna. Detta är förklaringen till att mänsklighetens styresmän och kvinnor blivit så cyniska och känslokalla; de har sedan länge varit utsatta för demonisk intervention. Demoner lever länge och deras kollektiva agenda vilar inte, de kan driva sina planer i tusentals år. Sedan lång tid är demoniska varelser rymdburna, de sprider sig från planet till planet. Kampen mot demonerna måste bli människans allra viktigaste mål.