Det här bekräftar det jag länge anat. Fåglar, i synnerhet kråkfåglar, använder komplicerade språkmodeller, de samtalar helt enkelt! Det finns ingen begränsning i förgångna, nutida eller framtida ämnen. De behärskar allt, de minns sina döda släktingar och planerar sin framtid mycket detaljerat. Faktiskt så är människan i centrum av deras verksamhetsfält, de tycks leva i symbios med oss. Givetvis så känner de igen enskilda mänskliga individer och kan förmedla negativ eller positiv information om oss till flockens medlemmar.

Minns en gång när jag vandrade genom en park. En kråkfågel hade avlidit och låg väl synlig på backen, mitt på stigen. Jag beslöt att lägga den lite åt sidan och täcka över den med löv. Men fåglarna uppe i träden blev mycket upprörda, de hade tydligen haft sin avlidne vän under uppsikt. Det är oklart hur deras ritualer ser ut när en medlem i flocken dör. Men jag bröt uppenbarligen mot någon regel de hade. När jag avlägsnade mig därifrån lugnade de ner sig till slut.