Mycket fina livsregler!
Ja rädsla fördunklar många människors sinne. Man är rädd att vara på fel väg, man tror att det är fel religion, man har inte kontakt med sin inre kärna, vi har alla kunskap om det andliga om vi vågar, vill, orkar , önskar att komma närmare ljuset inom oss.
Många kan förena andevärlden med Kristen tro, bla Theresa Caputo som sjunger andliga sånger om Jesus och har i mitt tycke den klaraste kontakten med avlidnas andar. Hon läker själsliga sår och är på så sätt även en healer. Barn som dött av våld, droger, olyckor får föräldrarna att förstå att de är i gott förvar på andra sidan. Att de nu mår bra , de är friska och tröstar sina familjer här på jorden, anhöriga vittnar om själslig frid.
Man kan aldrig tvinga andra att se, de har sin resa att göra och suven och sist så kan vi aldrig bevisa det vi tror på……Mvh/WL

#1: Precis så är det 😊 Jag brukar säga att den dagen man dör så får man veta hur allt förhåller sej då man har lämnat jordelivet. Blir spännande men först ska vi leva fullt ut. Tids nog hinner vi vara där 😉 Något jag alltid har trott o förstått är att vår själ lever vidare i andra kroppar. Är utbildad regressionsterapeut o det är så intressant få följa andra människors inre resor o liv. Skrev detta en gång:
Varje ansikte har en själ
Varje själ har många ansikten

#0: Det finns ett fenomen som kallas 'kognitiv dissonans'. I korthet så går det ut på att man förnekar allt som inte ryms inom ens aktuella 'livsram'. Så även om man presenteras överväldigande bevis om något så hittar man alltid någon bortförklaring, även om den är aldrig så absurd.

Fina budord! Det finns mycket visdom på andra sidan, något vi troligen använder alldeles för sällan. Hjälpande andar vill gärna vara delaktiga i våra liv men ofta stänger vi dem ute på grund av rädsla eller okunskap.

Intressant med regressionsterapi, det kan ge många ledtrådar i ens liv som man inte kommer åt på annat sätt.

#2:
"Varje ansikte har en själ
Varje själ har många ansikten"

Jag hörde liknelsen att vårt sätt att vara kan liknas vid en orkester. Vissa gånger spelar bastrumman extra mycket, andra gånger spelar flöjten. Med det menade terapeuten att jag var alla dessa och ingen var fel.

Min fd fru gick till en regressionsterapeut efter att jag ringt till denne i ren desperation. Hon kom hem som ny människa. Otrolig förvandling.

#4: Regressionsterapi är ett kraftfullt verktyg o kan få känslomässiga blockeringar att försvinna 😊
Ja tänk så mycket vi människor bär inom oss? Våra själar får vara med om ett o annat 🤪

När jag var lite yngre så försökte jag 'bena ut' mitt liv för att förstå vad som fattades mig. Gick till en regressionsterapeut och även till ett medium. Hos mediet fick jag veta att jag 'plockade stenar' och det betydde i det här fallet att jag gick igenom många tidigare liv för att jämföra händelser och lära mig av de olika liven. Det var otroliga händelser som kom fram, såväl upplyftande som förfärliga.

#6: Jo, vi är här för att lära 🙏 Ibland kan tidigare liv o upplevelser prägla oss även i detta liv. Jag minns speciellt en man som kom till mej o ville ha hjälp. Han hade utvecklat en rädsla för att se folk i ögonen. Han förstod inte var denna rädsla kom ifrån o det hade blivit ett stort problem för honom i jobbet som försäljare.
Under regressionen återupplevde han ett liv där han som barn hade varit livrädd för sin pappa som hade arga, onda ögon. Jag bad honom återkoppla till mej en månad senare för att höra hur det hade gått för honom.
På dagen en månad senare fick jag en blomma sänd till mej o ett kort där det stod: STORT tack. Jag är helt fri från min rädsla för ögon.
Då blev jag så glad, ända in i hjärteroten att jag kunde hjälpa honom 🥰

#7: Ja, det är förunderligt hur minnen ligger kvar även till andra livstider. Problematiska minnen men även positiva, förmodligen. Märkligt är också att vi faktiskt liknar de personer vi varit i tidigare liv. Det finns vissa drag som återkommer. Var dessa uppgifter sparas är osäkert men troligen är det i en av de esoteriska kropparna, minneskroppen.

#8: Vi människor är verkligen fantastiska varelser o så mycket vi har inom oss som de flesta inte har en aning om. Men jag tycker mej märka ett ökat intresse för andlighet o att många har fått en annan medvetenhet.

Det hör till vår utveckling tror jag? Det som är det stora att lära är just andligheten och vårt medvetande. Mjuka saker lixom.

Jag ser oss människor som upp-och-nervända målande glas i en typ av balja med decimeterdjupt vatten där vattnet representerar allt levande och med levande menar jag inte fysiska kroppar utan alla samlade själar.
Vi, som är vattnet i det upp och nervända glaset, ser inte allt vatten utanför men ibland kan en repa i målarfärgen ge oss en inblick i det utanför.
När vi dör försvinner glaset och vi förenas i alltet.

#10: så fin liknelse 😊