'Disclaimer: Eventuella likheter med vetenskapliga och faktabaserade resonemang är slumpmässiga och bör inte nödvändigtvis betraktas som baserade på sådant underlag!'

Den jordiska människan är, av naturliga skäl, låst till planeten hon bor på. Men är det ett faktum vi måste acceptera som ofrånkomligt? Visst inte, varje expanderande civilisation har inom sig en vilja att vidga sina vyer. Visserligen finns det militära organisationer som redan har brutit ny mark och utvecklat avancerad rymdteknik. Men detta är isolerade projekt, som inte är för folket.

En sluten krets

Jorden har dessvärre en manipulerande elit som dikterar villkoren på planeten. Alla goda initiativ som skapas konfiskeras av dessa makthavare. En del använder de själva och resten 'lagerförs' på obestämd tid. Mycket lite spiller över till den vanliga befolkningen. Om detta ändå sker så äger det rum åratal efter att uppfinningarna faktiskt gjordes. Vi ligger således ohjälpligt efter den normala utvecklingen. Skulle vi likväl lyckas avancera så tas vi raskt ner på en basal nivå igen.

Planetär utveckling

Frågan är hur vi ligger till på en skala över uppstigande civilisationer? Det finns förstås otaliga jordliknande planeter därute varav många befinner sig ungefär i vår egen utvecklingsfas. Jämfört med dessa tror jag dessvärre vi har halkat efter tidsmässigt. Orsaken är att jorden inte har fått vara ostörd i sin evolution. Jorden koloniserades tidigt av väsen från andra planeter, människan är till och med en produkt av en sådan intervention. Vi har inte helt kunnat styra upp vårt eget öde.

Perceptionsbubblan

På grund av att även skola, lärosäten, forskningsinstitut och kunskapsbaser är kontrollerade och styrda så har vi extremt begränsade möjligheter att lyfta vår kompetensnivå. Vi lever i en sluten värld, en tillvaro med mycket snäva livsramar. Allting utanför dessa ramar anses vara irrelevant och totalt utan intresse för mänskligheten. Så stark har denna 'kognitiva dissonans' blivit att människor själva tar på sig att efterleva 'gränsskyddet'. Fundamentalistiska stater som Nordkorea kan ses som en liknelse för situationen. Människorna där vet mycket lite om omvärlden.

Livet utanför

Så hur är det egenligen utanför vår planet? Är rymden så tom som vi fått lära oss? Är planeterna så öde och livsfientliga som det sägs? Är människan 'skapelsens krona' i Universum? Detta är barriären som vi behöver övervinna, en gräns inte av fysiska hinder, utan av tankemässiga begränsningar! Det finns otaliga civilisationer därute, en del långt mer avancerade än vi. Vi skulle kunna ha ett gott umgänge med dem redan idag. Vår styrande elit anser dock att vi inte är tillräckligt 'mogna'. Men hur ska vi kunna mogna när resurserna ständigt tas ifrån oss? Vi är slavar på vår egen planet.

Men bubblan kommer att spricka, det är bara en tidsfråga. Det kommer dock inte att ske utan möda och prövningar. Vi måste även själva ta del i vår befrielse, ingenting kommer gratis. Makthavarna kommer inte vara stillasittande, de känner till vad som finns därute. Därför kommer de presentera 'sin version' av utomjordingar när tiden är inne. På så sätt hoppas de kunna bibehålla sin kontroll av mänskligheten. Ett folk av 'hybrider' kommer att visa sig. De utgör en blandning av människor och en utomjordisk ras. De kommer med många gåvor men är falska, utan ärligt uppsåt.