2019-05-15 16:47 #0 av: JRSN

Demoner; den bortglömda livsformen, tillhörande 'amorfernas' (naturandarnas rike). De har kallats demoner, djinn eller djävulens änglar. I våra dagar är de aktuella igen. Hur skyddar man sig och hur får man bort dem när de en gång etablerat sig i ens medvetande?

Ursprung

I början av 1900-talet presenterade 'Martinus Thomsen' sina inblickar om bl.a. de olika väsensformerna. Där ingick Materieväsen, Djurväsen, Människoväsen, Änglaväsen och Gudaväsen (dock inte exakt med den terminologin). Men det var som om en väsensform fattades, den jag kallar 'Andeväsen' eller 'Naturandar'. Det är den väsensform som är "amorf", dvs oformlig. Bland dessa kan man finna; moln, sjöar, floder, vindar och eldslågor m.m. En speciell kategori bland amorferna utgörs av elektromagnetisk plasma. Dessa elektromagnetiska strömmar (i rymden och på jorden) är synonymt med det som i vardagligt tal kallas 'Demoner'.

Demoner är som sagt kroppslösa, människorna kan inte urskilja dem och drar ofta slutsatsen att de inte existerar. Demonerna har dock funnits i alla tider, de är del av skapelsen presis som andra väsen. Redan Jesus, på sin tid, tampades med demoner, som antastade såväl människor som djur. Jesus "kastade ut demonerna", vilket man väl får tolka som att demonerna hade förmågan att "besätta" andra 'värdväsen'.

Konfrontationen

När människosläktet inledningsvis levde i jorklotets ihåliga inre (ett mindre känt faktum) så fanns ingen närvaro av demoner. Följaktligen levde människan i full harmoni, inga demoner gjorde livet surt för dem med mentala attacker av olika slag. Men i och med att människan tog steget ut på ytan av jordklotet kom de i direkt kontakt med demonsläktet. Demonerna, som behövde människans känsloenergi såsom föda, skred direkt till handling och sådde split, förvirring och motsättningar. Därmed började människans tredje utvecklingsstadie; kampen mellan det goda och det onda. En kamp som fortgår än i denna dag.

Stinget av en skorpion

Demoner skadar människor men exakt hur det går till har varit något oklart. Bibeln ger oss dock några ledtrådar, här en strof från Uppenbarelseboken 9, 5: "Gräshopporna fick inte döda dem, men de skulle plåga dem i fem månader. Och deras plåga var som den smärta man känner när man blir stucken av en skorpion." Denna beskrivning är en bild, en liknelse. I överförd betydelse förstår vi att demonerna "förgiftar människornas sinne". Demonerna genererar tankar som inte är sanna och manipulerar aktivt signalsubstanser i hjärnan som leder till ångest och depressioner.

En strof från Joel 2, 7-9 antyder att demonerna inte är av kött och blod och överlägset utser sina byten: "...lika stridsmän bestiga de murarna; var och en går sin väg rakt fram, och ingen tager miste om sin stråt. Den ene tränger icke den andre, var och en går sin givna bana; mitt igenom vapnen störta de fram utan hejd. I staden rusa de in, på murarna hasta de åstad, i husen tränga de upp, genom fönstren bryta de sig väg, såsom tjuvar göra." Demonerna känner sin makt och hyser fullt förakt för Gud och änglarna, de anser sig ha all rätt att skövla och förstöra allting i sin väg.

Människornas ohejdade känsloenergier är som sagt föda åt demonerna. Emellertid väntar de inte på att enskilda personer börjar gräla, gråta eller få vredesutbrott. Då demonerna enkelt påverkar människors tankar ser de till att skapa konflikter, frustration och våldsyttringar. I det kaos som sen uppstår passar de på att "slicka i sig" den så eftertraktade känsloenergin. Vi ser här en slående likhet med de mytiska vampyrernas härjningar. Men emedan vampyren eftertraktar blodet i sig så dras demonerna istället till det som blodet transporterar; människans så värdefulla känsloenergi.

Läs mer: Demonutdrivning