Annons:
Etiketterparanormaltöversinnligtmagisamhälle
Läst 1023 ggr
JRSN
12/24/19, 7:11 PM

Har Gud humor?

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Om vi förutsätter att Gud existerar, har då Gud humor? Jag skulle faktiskt tro att det förhåller sig så, dock lite beroende på hur man definierar Gud. Det största väsendet alla kategorier är väl alltets Gud, Universums okrönte skapare. Denne omnipotente Gud har förstås redan regisserat alla väsens roller; då, nu och i all framtid. Och i detta monumentalepos av livsöden så har detta det största medvetandet lagt in alla händelser inklusive alla dråpliga situationer. Humorn, liksom dramat, är genialiskt och genuint konstruerat.

Den störste av regissörer

Och varför skulle inte Gud ha bemästrat även humorns domäner. Betänk att denne regissör inom sig besitter all den kunskap och fingertoppskänsla för att ha skapat alla oslagbara mästerverk inom konst, kultur, litteratur, arkitektur, musik och så vidare i all oändlighet. Allt detta existerar redan men de enskilda individerna ges privilegiet att återupptäcka allting, göra det till nytt och levande igen. Vi tror ofta att vi skapar ur något som finns inom oss själva men snarare är vi endast mottagare av gudomlig inspiration.

Ledsagaren och det ostyrsliga jaget

Ledsagaren, som är vårt högre jag, är en mer personlig manifestation av Gud. Denne 'förvaltare' av den mänskliga karaktären, brukar inte peka med hela handen, men varsamt föra jaget på rätt väg. Den rätta vägen innebär en stadig och kontinuerlig utveckling på livets stig, att vidga medvetandet och bryta ny terräng. Kan ledsagaren då kosta på sig ett skämt då och då? Detta beror nog helt på om människan, på sin befintliga utvecklingsnivå är mogen att ta emot humor. Ledsagaren är nog i allmänhet rätt pragmatiskt lagd; om humor kan leda människan framåt så används det. Om sträng disciplin funkar bättre så blir detta ett alternativ.

Humor mellan människor

Det finns förstås humor som är avsedd att skada eller förnedra andra. Den typen av humor är sällan särskilt rolig, skrattet fastnar liksom i halsen. Men så finns ju humorn som avväpnar och som löser upp konflikter. Nog kan man väl säga att sådan humor är gudasänd. Vi förlorar oss ofta i livets allvar, i knoget och slitet för att få tillvaron att gå runt. Då, när det är som allra mörkast, kan skrattet komma in som en befriande ängel. Endast detta kan få oss att släppa prestigen och kämpa vidare en stund till. Vi har fått ett andhål, i regel helt gratis, där humorn kommer in och effektivt bryter sönder alla hårda och stagnerade murar.

Skrattet som vapen

Det finns tillfällen då människan står mot fruktansvärda fiender, som med oövervinnerlig kraft bryter ner och ödelägger. Att då öppet gå till fysisk motattack kan visa sig ogörligt, fienden är helt enkelt för stark. Då kan humorn vara ett alternativ, för humorn är listig. Den kan, i maskerad form, tränga rakt in i fiendens huvudkvarter och effektivt ta udden av det mest hårdnackade motstånd. Det finns liksom en oskriven regel med humor, den varken kan eller får ifrågasättas. Fienden kan bli upprörda men det finns ingen given fiende att slå emot, endast en eller flera harmlösa gycklare som hela tiden glider undan, utom räckhåll.

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

  • Redigerat 12/31/20, 10:49 AM av JRSN
Annons:
[Vianca]
12/25/19, 11:31 AM
#1

Att tänka sig Gud som apofatiskt provisorium betyder inte att tro mindre utan att tro på ett annat sätt. Gud behöver inte vara ett färdigt koncept inom en biblisk tradition, man väljer själv hur man  vill förehålla sig.

Har Gud humor? varför skulle inte Gud kunna ha humor. Humor är förlösande och i vissa tillfällen, som du skriver JRSN  ta udden av det mest hårdnackade motstånd. 

Att släppa Gud fri i tanke och rum. Kan ses väldigt besvärande och drar vi vidare med att se Gud bortom våra tankar och det språk vi använder blir en mystik för oss. Hur förehåller vi då oss? Tanken om Gud bortom.

Tack JRSN för dina funderingar Gud🙂

JRSN
12/25/19, 5:26 PM
#2

#1 'Apofatiskt': Var tvungen att slå upp begreppet, så nu har jag lärt mig något nytt. Tack Vianca! 😃

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

NiklasTyreso
12/26/19, 12:44 AM
#3

Om Gud (Gamla testamentets Gud är min Gud), Brahman, Makterna, eller vad man väljer kalla Gud, skapade människan på något sätt så vi fick humor, då måste skaparen oxå ha humor. Humor är svårt! Det som är kul för en person är kränkande eller sändande för en annan. Jag föredrar nuförtiden att skämta om mig själv, för andra uppskattar ofta inte att bli skämtade om. Satir, att skämta om makthavare är ett undantag. Satiren gör det ofta lättare att se saker ur ett nytt perspektiv som kan vara sunt. Kinas högste ledare Xi JinPing liknas ofta utseendemässigt med Nalle Puh för att ansiktet är likt. Han påstås ta ogilla skämtet och det är inte satir för Nalle Puh är bara god. Xi JinPing och Kinas makthavare och befolkningen skulle nog må bra av om makthavarnas oflexibla maktfullkomliga kunde skämtas om med äkta satir. Osund makt och humor är varandras motpoler.

JRSN
12/26/19, 9:59 AM
#4

#3 Så sant, och satir är ett kraftfullt redskap. Vet inte vart Kinas ledning anser sig vara på väg men det känns inte som en sund utveckling. Hoppas att de 'taggar ner' det kommande året. 😛

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

skina
12/30/19, 2:23 PM
#5

Om man ser till högt utvecklade spirituella människor, som Dalai Lama, så har de en barnslig fnissande glädje. Jag har märkt samma hos småänglar. 
Alla de orden kärlek, lycka, frihet o glädje hör ju ihop med skratt.

Ju mer spirituellt utvecklad desto mindre fasader, behov av bekräftelse o prestation osv.    Då skrattar man åt sig själv, med andra eller åt en händelse, inte på bekostnad av andra.  Man har inget behov av att jämföra sig med andra, att döma andra och bedöma andra.  Man ser sig som en del av allting omkring en och man känner kärlek till allt. 

Så det är ju skillnad på att skratta med äkta glädje eller mera rå humor. Såhär skriver sidan Synonymer om ordet "humor"

Vad betyder humor?

Så då skulle jag vilja säga att Gud inte har humor :)

JRSN
12/30/19, 4:38 PM
#6

#5 Menar du att Gud har lite problem med själva humorbiten, att hen är för allvarlig och strikt, eller till och med brutal ibland? 🙂🌺

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Annons:
skina
12/30/19, 5:26 PM
#7

Nej, inte alls. Men om du tänker på Dalai Lama t ex. Han är den mest utvecklade spirituella personen jag känner till, förutom Budha då.. Så är det aldrig att göra sig lustig över andra, aldrig med någon ironi osv Det är bara ren glädje och ett fnissande skratt.  Jag tror att humor grundar sig i samhälle o att döma/bedöma andra människor, har jag fel när jag skiljer på glädje o skratt med humor.?  

Jag ser vad som kallas för Gud som Alltet, en energi som genomsyrar allt och som vi alla hör till, men det är min personliga tro :)  Jag gillar inte religion alls, som jag ser som makt över människor. Jag såg Alltet som ett kosmos, med ett vitt ljus..  Sen tog det några månader så var det bredvid mig, jag tolkar det som att det är omkring oss jämt. Men jag är långt ifrån säker på nått här.. ha ha

JRSN
12/30/19, 6:13 PM
#8

#7 Vet inte om man kan skilja på glädje/skratt och humor men du kanske har rätt.

Din bild av Gud som det gemensamma Alltet, med en energi av vitt ljus, känns väldigt sympatisk! Ja, religion i alla dess former är sällan utan problem men man får ju respektera andra människors åskådningar förstås. 🙂

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Upp till toppen
Annons: