Andlig i perioder – hur är det för dig?

Jag noterar med intresse att andliga, paranormala eller övernaturliga händelser varierar i mitt liv. De går i perioder, helt enkelt. Ibland är det slående, jag får vision på vision och märker att intuitionen är på topp. Får olika tecken eller upplevelser som absolut inte beror på psykoser eller psykisk sjukdom (!). Men vissa perioder är jag liksom avstängd från det andliga livet, vardagen tickar på och tiden består mest av havregrynsgröt, tunnelbaneresor och tvättider. Hur kan det vara så? Och varför? Är det så för dig också? Det vore spännande att ta del av. 

#0 Det har jag också tänkt på, vet inte riktigt varför andevärlden väljer att ibland göra sig känd, ibland inte. Ibland är det som om jag, av 'högre väsen', placeras ut på vissa platser, i ett visst syfte. En del nätter är drömmarna otroligt rika på detaljer, färger och visioner. Andra nätter är det helt vanliga suddiga drömmar utan vare sig syfte eller mål. Tänker att det kanske har lite med astrologi att göra, planeternas lägen och så. Kanske även de personliga cyklerna som också ständigt varierar.

#1 Upplever exakt detsamma, att vissa drömmar är helt fyllda av budskap och upplevelser samt, som du vet JRSN, faktiska framtidsvisioner av mer vardaglig karaktär.  Medan annat definitivt är "vanliga" drömmar som exempelvis bearbetar olika livshändelser. Just nu är jag inte inne i en andlig period efter att ha varit det i ungefär en och en halv-två månader. Ibland funderar jag på om 'högre väsen' vill att vi ska vila, smälta intryck, konsolidera (för att använda ett uttryck från affärsvärlden). I så fall är det klokt inrättat och kanske också förbereder oss inför nästa nivå av andligt medvetande. Det skulle vara intressant att höra flera olika erfarenheter av hur andra har det, hoppas att detta inlägg blir läst av några av dessa! Kanske hittar den/de som ska hitta det gör det så småningom ...

Bra fråga, är inne på en lång period av vila från all andlighet. på snudd intill ateistisk form, jag tror att man behöver en tillbaka blick vad man har varit med om. Tid för att reflektera, lära sig förstå innan man går vidare.Och att all form av andlighet är inte skrivit i sten. Människan tolkar, vänder och vrider för att hitta rätt i livet. 

 Jag ser den andliga vilan som någonting positivt utan att kunna se eller förstå orsaken. Kanske jag uttrycker mig luddigt, men det är så jag upplever dagen.

#3 Inte alls luddigt, utan klargörande och intressant. Och det där med att leva i det närmaste ateistiskt kan jag verkligen relatera till! Men så plötsligt en dag eller natt händer något som visar att det finns större sammanhang än det mänskliga... har köpt lite spännande julklappsböcker till mig själv. Ser fram emot en andlig jul, förhoppningsvis. Mycket ljus i sinnet,

Jag har märkt att det för min del handlar mycket om hur upptagen jag är med andra saker som måste göras, som med jobb och med ärenden och hur mycket stress jag har. Då koncentreras energin mest i rot och solarplexuschakrat. Men om jag inte har stress är jag mer utbalanserad och då är också chakrorna mer utbalanserade. Man har liksom mer energi i de övre chakrorna. Då är jag mer lugn och EEG hjärnfrekvenserna är inte höga utan snarare i ett område som om man mediterar. Då kan jag lättare uppmärksamma sådana saker. Jag kallar det förresten inte för paranormalt, utan för helt normalt, men som de flesta människor inte uppmärksammar  Därför är det för mig inget övernaturligt 

Nu kom jag på vad jag menar med 'personliga cykler', det kallas visst 'biorytmer'. Den här sidan har även en kurva för intuitiv nivå, och om man klickar på rubriken 'Intuitiv' så dyker denna kurva upp. Kan ge en fingervisning om den aktuella statusen i det andliga livet.

Biorytm

#5 #6 Det är fantastiskt att få så mycket input och ny kunskap och tankeställare! Tack snälla ni, så glad att jag hittade denna sajt. 🙏🏽🙏🏽🙏🏽

De senaste månaderna har jag fått möjlighet att utveckla min medialitet, men det har egentligen gått lite för fort för att jag ska känna mig riktigt "bekväm" med det, och ibland har jag önskat att jag kunnde "stänga ner" när olika energipåslag blivit för många, eller för starka. Men jag har hittat olika metoder att använda för att inte "överreagera".

Jag hade min första "mediala" (jag kallar den i alla fall så) upplevelse då jag hade varit hemma hos en kristet troende vän för kanske 35 år sedan . Jag kom gående längs en gata och det var alldeles mörkt då det var ganska sent en kväll. Plötsligt kännde jag en sorts "värme" alldeles bakom mig. Jag stannade, vände mig om och fick se att fullmånen var som färgad i en "varm" orange kulör. Sedan dess är jag väldigt "månsinnad".

Häromnatten hade jag en dröm, som var så "sann" att jag kallar den en "vision". Alla konturer var knivskarpa, och alla kulörer var så tydliga att det var som om jag hade sett det hela i verkligheten. I visionen gick jag längs en smal grusväg. Till vänster om vägen var en stor vacker äng, med en liten kulle mitt på, och allt på ängen var färgat i vackra milda akvarellkulörer. Hela ängen var täckt av ganska högt friskt grönt gräs, och det växte massor av stora vackra blommor på ängen.

Till höger såg jag ett svart stängsel, ett sådant som brukar vara på byggarbetsplatser. Stängslet omgärdade platsen för en stor arkeologisk utgrävning, men det vara bara en liten del av jag kunde se från vägen. 

Bortom ängen syntes ett stort kalhygge.

Jag berättade om visionen för ett medium jag känner, och hon gav mig en jättefin och väldigt tydlig och detaljerad uttydning av visionen.

Månen och solen och planeterna ger olika teman eller öppningar för vad som kan hända. Vissa tidsperioder är konstellationerna sådana att många blir mer öppna för det andliga, eller för en viss aspekt av det andliga.

Från höstdagjämningen till vintersolståndet är höst med temat Död! Då är dödsguden Odens kraft extra stark. Denna period på året är extra lätt att få kontakt med förfäder/mödrars andar nu och det är därför som det hedniska alfablotet och det amerikanska Halloween inträffar nu.

Hedningar i norden kände alltså samma som mexikanska indianer, att denna tid på året är kontakten med de döda extra stark.

Nästa kvartal är det den skidåkande solguden Ull som sitter sin prägel (ljus, klarsyn och förflyttning) men nästa års första mån-månad är Torsmånad då Tor påverkar (fördriver jättar och dumhet) och andra mån-månaden är Göje när diserna påverkar familjerelationer.

Både solens faser och månens månader påverkar alltså. Månaden mars/vårmånaden är temat självuppoffring när Tyrs kraft är stark.

Hur planeterna påverkar kan jag mindre om.

Det har alltid gått upp och ner för mig också och ett par gånger har jag t om stängt av, med diskutabel framgång :)  

Men det är även relaterat till mina känslor, jag är empat, så de rusar i mig emellanåt, och då vaknar man ju upp ur vardagen och är mycket mera mottaglig för alla intryck, även att se människor omkring sig osv.  Går man i vardagsbubblan med fullt upp så är man givetvis mindre mottaglig.

Men jag hörde en så underbar jämförelse till andligt uppvaknande..  Att det är som att vi alla åker tåg. Vi står på olika stationer, vi går på och av tåget vid olika tillfällen och på olika ställen.  Vi ska inte titta på andra, var de är på sin resa, hur långt fram de är. Vi ska ta den tid vi behöver, lyssna till vad vi behöver, vår väg och stiga på och av där vi behöver.   

Det är en sån fantastiskt bra förklaring och värd att lägga på minnet, tycker jag. Och den kan ju även användas i denna fråga, att ibland står vi på en station och väntar innan vi hoppar på tåget igen :)

Trevlig helg :)

#10 Fin liknelse! Just nu tror jag personligen att jag har hoppat av vid en station, sitter inne i stationsbyggnaden och tar en kopp kaffe. Men om någon dag eller så, kanske en vecka, så kommer mitt tåg och då hoppar jag på igen. 

#10 #11 Det här är en trösterik och väldigt bra liknelse som ger mening för mig. Att det alltid kommer ett tåg som det går att hoppa på, och att det även går att kliva av och sitta i stationsbyggnaden ett tag. Att medpassagerare är på sina egna resor och att vi ändå är tillsammans, möts, skiljs åt. 

Jag kan sakna det andliga livet när jag inte är i kontakt med mig själv utan fokuserad på att exempelvis ge hjälp eller klara mig igenom en vardag. Å andra sidan kan andliga händelser och utveckling vara energikrävande, samtidigt som det naturligtvis också gör att jag växer mentalt och åldras med värdighet.