Hur vår jordiska tillvaro är beskaffad har de flesta av oss en ganska bra uppfattning om. Åtminstone vet vi om det som vi INTE har stenkoll på; vem vi är, var vi är, hur vi kom hit och varför vi är här. Många går omkring i livet med en stor gåta som mal i bakhuvudet. Vi är förvirrade, vilsna och söker ständigt svar på frågan vad som egentligen är meningen med livet. Några få vinner faktiskt upplysning och hittar så att säga 'hem igen'. Men hur ser egentligen jordelivet ut från 'andra sidan', förutsatt att man kan befinna sig där?

Vardagen på 'andra sidan'

Livet går vidare, som man säger, och det gäller även i tillvaron efter döden. I himmelrikets första sfär (Kultursfären) handlar det mycket om att återta 'förlorad mark'. Det blev kanske inte som vi tänkte i livet men Kultursfären är inte drabbad av jordiska olyckor och missräkningar. Således kan vi ge oss i kast med våra intressen och livsuppgifter utan att hela tiden bli avbrutna. Det engagemanget och återkopplandet med gamla bekanta upptar all tillgänglig tid. Att blicka tillbaka på jordelivet är liksom inte högaktuellt.

Att etablera nya kunskaper

Även i nästa himmelska sfär (Förståndssfären) ligger prio på att utvidga vårt vetande på olika nivåer. Så inte heller här är man fokuserad på jordiska förehavanden. Det vill säga, specifika jordiska individers förehavanden, är man inte så intresserad av. Däremot är man extremt intresserad av att på olika sätt förbättra jordmänniskans villkor i olika avseenden. Det kan gälla att förbättra teknik i fråga om vatten, vattenrening, odlingsteknik, nya energisystem eller innovationer av byggnation, bostäder och transport.

Människornas villkor

Det är först i den tredje himmelssfären (Empatisfären) som den himmelska människan faktiskt ser tillbaka på jordelivet och, ibland, interagerar med jordemänniskor. Medvetandet, för himlamänniskan, är av en utvidgad art. Den himmelska människan ser inte bara sina medmänniskors innevarande liv utan deras existens genom många livstider. Hon ser jordemänniskans situation i ett helhetsperspektiv. Hon kan utan ansträngning se statusen av en jordemänniskas olika eteriska kroppar, kvaliteten av deras aura, deras själsliga förmåga.

Emedan den himmelska människan är befriad från känslomässig ofullkomlighet så har hon inga svårigheter att agera objektivt och neutralt gentemot en jordisk människa. Himlamänniskan kan ganska lätt ställa 'diagnos' av en jordemänniskas problem och hon kan enkelt hantera jordemänniskans misstro, ofullkomlighet, aggression och vanföreställningar. Himmelska människor är besjälade av att hjälpa andra, detta är deras hela mission. Men vill jordemänniskor alltid ha den hjälpen? Naturligtvis inte, för jordemänniskor tror sig ofta veta bäst.

Den förargliga glömskan

Det är problematiskt att vända tillbaka till jordelivet igen, för 'amnesin' är i det närmaste total. Från födseln tvingas vi att återskapa allt vi någonsin lärt oss. Går allt förlorat? Nej inte riktigt, för djupt inom oss finns en kärna kvar som skapar 'resonans' med saker vi möter i livet. Således blir livet inte en 'glömskan parad' utan snarare ett 'minnets återkomst'. Detta syftade Jesus förmodligen på när han sade: "Samla inte skatter på här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl."

Den kunskap vi förvärvar i himmelriket är bestående och vi kommer att minnas den i nästa livstid.