Drömmar

I Månens tempel

2019-08-22 17:23 #0 av: JRSN

Ibland har man minnen som man inte vet riktigt varifrån de kommer. Kanske är det fragment från drömmar, kanske hågkomster från tidigare liv. Till exempel har jag i drömmen kommit fram till ett rött hus i två våningar. Jag vet att huset är mitt men jag har aldrig sett det i levande livet. Det händer också att jag får glimtar av parallella verkligheter, som om jag levde två livsamtidigt. Visst, jag är i detta livet men andra tillvaroformer tycks ibland 'läcka igenom' tankebarriären. 

 Utsikt över jorden 

 Ett sådant minne är att jag befinner mig på månens yta. Jag sitter i ett vitt tempel, av grekisk eller romersk design och ser ner på jorden, som svävar därute i rymden. Jag är tung till mods, bedrövad intill döden. Känslan är att jag alldeles snart skall inkarnera till jorden och att det kommer att bli mycket svårt och påfrestande. Jag förstår att jag inte har något riktigt val men försöker likväl skjuta upp beslutet eller komma ifrån det på något sätt. Livet blev mycket riktigt så hårt och prövande som jag såg i min vision. Men ska man vara helt ärlig så har det funnits glädjefyllda och inspirerande stunder också. 

 Hur kunde jag se mig själv på månen? Finns där byggnader som andra civilisationer uppfört? Var jag där endast i andlig form, liksom i ett väntrum inför reinkarnationsresan tillbaka till jorden? Minns inte hur avresan gick till, den biten är helt borta. Men jag minns att jag plötsligt befinner mig på jorden, på den plats där jag växte upp. Jag är mindre än ett år gammal men kommer ihåg mina första tankar, som är ordlösa. Innebörden är; 'var är jag, vem är jag, varför är jag här? Sen började den långa vägen tillbaka; att återskapa alla minnen och kunskaper jag haft, men som nu var helt bortblåsta.

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-08-24 01:57 #1 av: JagVetVägen

Även jag känner igen mig i minnen.
Som liten, pratade jag ofta om sånt som ingen i familjen förstod sig på. Det kunde bli missförstånd. De undrade mest varifrån jag fick allt.
Tänker nu berätta om en konversation jag och min mamma hade. Året var -69 och jag var drygt 5 år. Jag har 3 äldre syskon.
- Varför är jag här?
- För vi ville ha flera barn.
- Nä, men jag menar, varför är jag här på Jorden?

Min mamma blir förvirrad och blir först tyst, det minns jag väl.
Fast det är jag också, som inte får svar på min fråga.

Sen upprepar hon sitt svar igen om deras önskan om fler barn.
Jag säger då:
- Jag är en ”försökskanin” här på Jorden.
Ni är inte mina föräldrar heller, ni tog fel barn på BB.

Detta samtal har jag fått höra många gånger genom åren av mina föräldrar. De undrade vad jag ”fick” allt ifrån.

Ja det kan vi undra.

Anmäl
2019-08-24 02:06 #2 av: NiklasTyreso

Konstiga minnen har jag några.

Runt 2002 var jag och x-et på bilsemester. En kväll körde vi oplanerat i norra Östergötlands skogar där vi aldrig varit och plötsligt kör vi genom Godegårds Herrgård i solnedgången och jag får en stark konstig hänryck känsla och utbryter "Vilket fantastiskt ställe!!!"

Dåvarande frun fattade inte vad jag talade om.
Vi körde förbi och vidare.

2013 var jag in på Stockholms stadsarkiv och letade info om farmors pappa som var adopterad och ingen i släkten visste något om hans bakgrund. I födelseattesten från 1880 stod att han lämnats till Stockholms barnahus 2 dagar gammal och mammans namn och födelseort! Godegård så klart!

Efter ytterligare efterforskning fann jag att mamman (farmors farmor) föddes 1853 på ett litet torp 7-800 meter från Godegårds bruk, navet som allt i socknen kretsade kring.

Rent naturvetenskapligt är det omöjligt att minnas platser där förmoder varit, men detta är ett märkligt sammanträffande. Jag har aldrig blivit spontant hänförd av en plats på det viset, bara den gången där en förmoder växt upp.

Anmäl
2019-08-24 07:21 #3 av: JRSN

#1 Jag var en gång på ett föredrag i ett esoteriskt ämne. Det gick ut på att våra fysiska föräldrar egentligen inte är våra verkliga föräldrar. Istället skulle vi försöka etablera en kontakt med våra andliga föräldrar, som är mer 'äkta'. Föredraget var intressant men jag fick inte riktigt klart för mig vilka dessa andliga kontaktpersoner är och hur det hela hänger ihop.

'Försökskanin', innebär det kanske att du inte från början hör till jordklotets utvecklingslinje, att du kommit in från 'annan ort'? Intressant! Får idé

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-08-24 07:26 #4 av: JRSN

#2 Det låter spontant som en tidigare inkarnation. Alternativt kanske ett genetiskt minne eller 'cellminne', som man säger. Vad tror du själv? Glad

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-08-24 09:39 #5 av: Vianca

Drömmar kan vara intressanta, samtidigt vara svåra att tyda. Men har också någonting att berätta. En dröm som jag har haft är att jag liggade i ett liknande indianskt medicinhjul. Det var flera än jag som låg sårade av någon strid i dess mitten var det en flat sten. Där stod det en person, vaknade av ett fasansfullt skrik. Detta hände mig för flera år sedan, men minns det som idag.

Anmäl
2019-08-24 13:38 #6 av: JRSN

#5 Var det meningen att medicinhjulet skulle hela de sårade? Vad det någon som dog av sina skador och någon som skrek vid den upptäckten? Minns du vilken roll du hade i ceremonin?

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-08-24 16:13 #7 av: Vianca

Som jag uppfattade, så hade healaren/läkaren en kniv i handen. På stenhällen i mitten låg den sårade, hörde ett skrik och då vaknade jag till.
Jag uppfattade mig likvärdiga med dom andra sårade.
Jag kallar det medicinhjul för det liknande ett sådant. Upplevelsen var att vi låg mot stenar, minns att jag var omtöcknad av såret i magen.

Anmäl
2019-08-24 21:40 #8 av: NiklasTyreso

#4"Det låter spontant som en tidigare inkarnation. Alternativt kanske ett genetiskt minne eller 'cellminne', som man säger. Vad tror du själv?"

Inkarnation/reinkarnation tror jag inte. Jag släktforskade vidare kring farmors farmor och en påsk åkte jag på påsk-gudstjänst i Godegårds kyrka där min förmoder konfirmerades i maj 1867. Jag besökte även ruinen av torpet hon föddes i.

Morgonen efter vaknade jag av att en mörkklädd kvinna i lång kjol och blus (med heltäckande hals och armar) kom gående genom hallen in i mitt sovrum och sade "Niklas, Niklas!".

Om min farmors farmors ande besökte mig, då är jag knappast en reinkarnering av henne.
Efter denna upplevelse har jag några gånger fått för mig att hennes ande besökt mig, men osynligt utan att ge sig till känna.

Dna-minne och cellminne över generationer är ett dåligt sätt att försöka få det att låta vetenskapligt när folk "minns" saker från tidigare generationer, men det finns Inga vetenskapliga bevis alls för minnesbilder i celler eller dna.

Epigenetiska av- och påslag av vilka gener som är aktiva ärvs mellan generationer (det säger vetenskapen idag), men inte minnesbilder. Inte känslominnen etc.

Jag tycker det är bättre att kalla det övernaturliga övernaturligt, istället för att hitta på låtsas-vetenskap.

Min tolkning är alltså att hänförelsen första gången jag besökte Godegårds var ett övernaturligt fenomen där jag i den övernaturliga anden telepatiskt fick en förnimmelse av att platsen varit av stark betydelse för mina förfäder.

Anmäl
2019-08-24 21:50 #9 av: NiklasTyreso

Jag grävde upp en blodrot på platsen där min farmors farmor föddes 1853 och den hänger nu på min säng-lampa!

Jag har alltid en fysisk koppling till torpet där min förmoder föddes vid min säng.

Blodrot är även bra magiskt genom att det jagar bort oknytt.

Anmäl
2019-08-25 05:38 #11 av: JRSN

#8 "Om min farmors farmors ande besökte mig, då är jag knappast en reinkarnering av henne." Nej det är klart. Men det fanns väl fler personer kring henne på den tiden. Någon av dem kanske var du själv, det är bara det jag menar. Om man blir starkt berörd av en plats så ligger det väl nära till hands att man själv har haft någon anknytning dit, annat än att det endast är släkten i största allmänhet.

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.