Personligt skydd

Starkt beskydd

2019-08-17 13:27 #0 av: JagVetVägen

Det finns flera sidor av att vara sensitiv, antagligen lika många åsikter.
Jag vill belysa att vara ”för öppen”, mottaglig och inte veta hur hantera denna känslighet då negativa påhopp i form av svartmagi och voodoo,
vilsna djurandar, troll och alla dess slag av otrevlig energi, tar sig in.
Ett suspekt ämne som vi inte talar om i vardagliga samtal.
Varför;
finns för lite kunskap, pratas inte högt om, anses inte existera, fantasier, galenskap?
Likväl existerar detta vare sig det låter som påhitt eller overkligt.
Den som drabbats har fått känna hur fysiskt och verkligt det är.
Oerhörda smärtor i kroppen, yrsel, huvudvärk, olustkänslor, orkeslöshet, svår ångest, handlingsförlamad. Listan kan göras lång.
Så,
hur skyddar vi oss på bästa sätt mot detta?
Är det negativt att vara för känslig?
Om det är känsligheten som är ”boven”, som gör att vi lättare blir påhoppade, hur ändrar vi på en sån förmåga?
Eller handlar det om att få tag på verktygen att skydda känsligheten så den får vara en tillgång och gåva?
(Som det egentligen är).

Ens sensitivitet ska ju inte vara tungt att bära.
Ej heller något skadligt för en själv eller som utsätter hälsan.

Har du varit/är utsatt?
Hur fick du detta att upphöra?
Vad är verktygen?
Vad är ett starkt beskydd?

Anmäl
2019-08-17 13:46 #1 av: Wonnalesan

Det är så svårt allt detta!

jag har alltid varit överkänslig för allt ont! Allt illa som görs mot djur, barn, gamla och kvinnor i underläge. Jag kunde bli så djupt förtvivlad att det kändes som hjärtat rämnade. jag förstod aldrig heller varför man sade elaka saker till mig, jag stod stum inför allt ont!

Jag hade sedan barndomen gräsliga mardrömmar, ofta om ont och sataniskt. Vaknade full av ångest och skräck. Som liten var jag otröstlig.

Några gånger vaknade jag av att det stod någon vid sängen och gjorde magiska rörelser. En såg ut som en dvärg med överdimensionerad överkropp, smala ben i smala gröna byxor, ansiktet såg ut som en stubbe med svarta hål till ögon. I midjan ett bälte som snörde åt den stora överkroppen. på huvudet såg det ut som en pumpa som hatt. Han gjorde magiska rörelser mot mig i sängen med fingrar som liknade grenar.

Han löstes upp som ett pussel som glider isär.

Efter en NDU så tog jag emot -Jesus -i mitt liv och alla hemska drömmar försvann efter en sista som kan beskriva kampen mellan ont och gott.

Jag har bara vackra drömmar nu, men mycket annat som består i kroppen av fenomen. Ibland undrar jag om det är rester av dålig energi?

Det du beskriver ovan är min vardag. Jag ber om beskydd varje kväll, men ibland slår allt igenom redan på morgonen. Både maken och jag lider av extrem trötthet och utmattning. Livet syns bara glida förbi. Jag kan ju inget om den andliga sfären så jag står mig dåligt i detta om det är som du beskriver det?

När jag gjort mycket för andra så blir det ofta mycket värre, det kan dyka upp vad som helst av påhopp. Något som finns synligt varje dag som jag ser som beskydd är små vita fjädrar. eftersom jag ser väldigt dåligt har jag frågat andra om fjädrarna är synliga för dom och det är de. De kan kanta min stig och jag tackar änglarna för deras skydd.

Det vore väldigt fint att få läsa om bättre beskydd för hela själen. Jag kämpar varje dag för att orka gå min väg....Mvh/WLBlomma

Anmäl
2019-08-17 15:46 #2 av: JagVetVägen

Jag känner mig för lite med mitt inlägg hur många som känner igen sig.
Även jag har egen personlig erfarenhet av att vara påhoppad.
Har svårt att finna ett fullgott skydd, ibland inget skydd alls.
Jag är precis slut, liksom du är Wonnalesan.
Förstår att du har det jättetufft.
Då mörk energi är listig, så verkar det som man ska vara påhittig varje dag och ta till olika skydd. Jag har provat många traditionella, men det bryter igenom.
Till slut blir den stora egna frågan; VARFÖR drabbas jag så frekvent?
Jag har inga fiender, (inte vad jag vet iaf) lever stillsamt och arbetar solitärt.

Jag lider inte heller av sinnesförvirring eller är tokig 😉 vore det så enkelt kunde jag idiotförklarat mig själv.
Hoppas verkligen det finns någon som kan ämnet och har råd, verktyg eller kunskap! Detta önskar jag ingen att vara med om!

Anmäl
2019-08-17 16:21 #3 av: JRSN

#0 Jag är på landet med dålig dator och uppkoppling. Men återkommer med synpunkter på problemet så snart som möjligt. Under tiden; läs länken 'Vikten av personligt skydd'.

https://andaranglarochdemoner.ifokus.se/discussions/5cd8497a8e0e746b88017919-vikten-av-personligt-skydd?discussions-2

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-08-17 18:10 #4 av: JagVetVägen

Tack JRSN!
Ska göra det.

Anmäl
2019-08-17 19:22 #5 av: Wonnalesan

Jag har läst och begrundat!

Men min dator hängde sig, fick nu igång den.

En sak som är konstigt är att de som aldrig tänkt andligt eller tycker allt är flum, de har inte dessa påfrestningar?

Minns en gång då jag var ca 7år, barnen på landet hade tagit hand om en liten fågelunge i en bur. Jag gick dit då de inte var hemma och jag öppnade luckan, helt plötsligt fast jag inget gjorde så dog den. Jag rusade upp till mamma och pappa och var så knäckt. jag fick feber på natten. Jag minns barnen hur de granskade mig och tittade storögda på mig.

Det var nog att en liten dog så där utan skydd, så har det fortsatt. Men jag har räddat så många djur, barn och hjälpt gamla pga denna överkänslighet. För trots att jag är så svag och hjälplös inför lidande och död, lika stark är jag. Jag har gått på känsla och räddat barn, arbetat med barn både i skola och barnomsorg. Anmält övergrepp osv. Omplaseringshundar och katter som hittat till mitt hem. Men jag har aldrig tänkt på detta förrän nu. Jag vet att jag setts som överkänslig . Men jag har aldrig dragit mig från att hjälpa.

Nu är jag 71 år och nu som först undrat varför så mycket hänt mig. Om jag berättade vore det nog svårsmält att ta in.

Men jag förstår det inte alls.  Så konstigt mitt liv varit.  Undrar varför...mvh/WLBlomma

Anmäl
2019-08-18 04:56 #6 av: wildfire

#0 Det finns en uppsjö av olika former av beskydd men sällan är dom djupgående och tar itu med problemet på riktigt så det inte återkommer. Beskydd är renande,befriande,avlägsna,balansera  med mera  och på nätet finner vi mest enkla varianter så som den berömda lotusblomman och stänga ner chakran med mera. Det är för tunt och kan hjälpa för lilla stunden men snabbt är problemen tillbaka igen och är inte det minsta hållbart.

Jag har ägnat över 30 år åt shamanskt utövande och shamanism är en stark befriande kraft där man för förlorade själsdelar på plats för ofta handlar dåligt mående om att förlora sig själv, delar av människan försvinner tack vare krafter som ser vart människan är mottaglig och där ger dom sig på så dom delarna måste renas och föras tillbaka på plats igen.

Jag vill belysa att vara ”för öppen”, mottaglig och inte veta hur hantera denna känslighet då negativa påhopp i form av svartmagi och voodoo, 
vilsna djurandar, troll och alla dess slag av otrevlig energi,

Här är du inne på något väldigt viktigt att inte veta hur hantera, många använder sig av detta i ren nyfikenhet och förstår inte vilka konsekvenser det kan få. Jag jobbar med både mörker och ljus och sk bannlysande magi där jag ibland behöver mörka krafter för att förgöra mörker men jag har kunskap och kan öppna och stänga om dessa krafter när jag behöver nyttja dom.

Det här går jag så klart inte in detaljerat på hur man gör osv med tanke på nyfikna som gärna i ren nyfikenhet laborerar med dessa krafter för dom söker spänning. Andevärlden är inte spänning,den är inte lek så man får vara oerhört försiktig hur man förmedlar sig inom det här just för några inte kan låta bli att åkalla sånt dom inte hanterar.

Voodoo ligger väldigt nära shamanism och är ursprungligen en kraft som är avsedd för balans och välmående men den har använts genom media,filmer i fel syften att helt enkelt skapa spänning,drama och skrämma upp tittarna och det är oerhört synd för inom voodoon finns massor av kunskap och metoder som fungerar på lång sikt men som med det mesta andligt ska det formas till skrämmande och spänning hos människan.

Jag använder voodoo metoder ibland i vissa situationer,jag arbetar med troll,djurandar,tomtar,älvor med flera och dom är inte som du skriver en otrevlig energi tvärtom däremot gäller det att veta hur dom fungerar och hur dom ska bemötas.

När det kommer till svart magi kommer det alltid att finnas dom som missbrukar den för egen räkning eller för att skada andra men en sak är säker det slår alltid tillbaka på utövaren och den formen av magi är i sin tur avsedd att skapa balans men man jobbar med mörka krafter som jag skev ovan för att förgöra och man måste stänga om sig samt ha kunskap annars kan man orsaka skada både hos sig själv och andra.

Det absolut bästa och starkaste beskyddet ger våra guider oss och här måste vi öppna oss helhjärtat och släppa in dom så dom verkligen vet att dom får utföra arbetet och att dom får veta att dom har full tillgång utan begränsningar för dom kliver sällan bara på av hänsyn till oss. Väl vi släppt in dom känner vi deras närvaro konstant så vi är aldrig själva och det ska man tänka på för är man det minsta obekväm med konstant ande närvaro ska man inte bjuda in dom för dom kommer oss riktigt nära och ser,hör allt och privatliv är bara att glömma för ska dom kunna göra sitt då måste dom ha full tillgång till oss.

Många menar att det är svårt att bjuda in guiderna att det inte sker något men det beror helt på att vi från vår andes absoluta djupaste djup ger dom tillstånd att delta i våra liv helt utan begränsningar. Det många gör är att dom bara talar tomma ord eller ord från egna hjärnan och det fysiska tänket när vi istället ska bjuda in från anden inte från den fysiska kroppen.

Beskydd finns och det exempelvis shamanen gör att att arbeta med andarna,det är inte shamanen själv som driver ut ont men är ett redskap i ceremonier och det kan gå väldigt vilt till där många får starka reaktioner och åter en sån sak man måste veta hur hantera situationer som kan uppstå för många känslor och reaktioner kan komma hos en klient beroende på vad,vem eller hur dåligt personen mår.

Sen ska vi också komma ihåg att det inte alltid är menat att en person ska bli helad och det kan vara många orsaker så som att sjukdom inte lämnar kroppen och då är det så enkelt att personen börjar bli klar och så småningom får flytta hem till andra sidan vilket ingen av oss kan styra över.

Lite kort skrivet och det här är så stort så det är en omöjlighet att skriva ner i en tråd för det inrymmer så mycket och är ett mångårigt arbete med kunskaper som aldrig sinar ut och hela tiden får vi nya kunskaper från andarna hur vi ska jobba,hur vi ska göra och agera det är där vi finner kunskapen det är dom som lär oss om vi bara släpper in våra beskyddare att utföra sina jobb till fullo och att vara deras redskap helhjärtat från djupet av vår ande.


Anmäl
2019-08-18 05:43 #7 av: wildfire

Tilläggas ska att utövaren oavsett vilken metod han eller hon är ett redskap för,shaman eller något annat spelar ingen roll så måste utövaren själv vara i balans och ren från mörker för annars är det lätt hänt att utövaren för över sitt på klienten vilket kan ställa till med stor förödelse.

Det här tänker inte många på så som healers med flera för det skulle betyda förlorad inkomst och personligen jobbar jag inte med det här däremot när insatsen behövs då visar min guide vägen så vi behöver inga hemsidor eller kontaktformulär eller göra reklam för oss för han ser till att när det är aktuellt och ett behov så finns vi där men vi säger alltid tvärt nej via forum för det är inte rätt väg att gå tvärtom det är helt och hållet andarna som sköter om det.

Låter man ljus andarna sköta om det så blir det rätt och dom låter oss inte ta oss ann någon annan människa om vi har tillfälliga obalanser som hindrar oss och ser till att vi får ladda och balansera efter olika andliga uppdrag medan många använder sitt fysiska tänk och inte anden vilket kan bidra till att dom istället för över mörker på en klient även om deras avsikt är god. Det här är en farlig port som många helt omedvetet öppnar upp i avsikten att göra gott men istället kan ställa till det för dom lyssnar inte till andarna utan enbart sina egon och sitt fysiska jag och här kan mörka  krafter ta chansen att ställa till det.

Som shaman är man uppkopplad 24/7 ett kontrakt man ingått på andra sidan just för den uppgift man har så ska vi vara kontaktbara dygnets alla timmar men det betyder inte att vi kan för andras räkning stå till förfogande som ett löpande band och vara till hjälp däremot är vi alltid i konstant kontakt med våra guider och utan det skulle vi inte kunna slutföra det uppdrag vi kommit för.

Våra uppgifter är många inte enbart utdrivning tvärtom vi har många uppgifter som inte ens inrymmer utdrivning det är en väldigt liten del om man jämför med allt annat som vi har att göra på vår jordiska resa.


Anmäl
2019-08-18 21:11 #8 av: JRSN

Ursäkta dröjsmålet, ibland tror jag det finns krafter som försöker hindra mig från att komma ifrån, att få skriva på forumet i lugn och ro. Hur som helst, det som saken gäller är ju att om möjligt bli mindre sensitiv och att erhålla beskydd från onda och illvilliga väsen/energier.

För det första tror jag man behöver använda rökelse i huset där man är, endast för att få arbetsro för att göra andra åtgärder. Salvia tycks vara kraftfullast men den vanliga 'Nag Champa' är också utmärkt. Vill även tipsa om en rysk kolbaserad sten 'Shungit' (Shungite). Den har förmågan att neutralisera energifält, och om man bär den nära kroppen så kan den skänka den tidsfrist man behöver. Som andra stenar behöver den renas ibland i exempelvis saltvatten.

Sen behöver man, dagligen, utföra en stärkande ceremoni för att optimera de tre andliga kropparna som vi vanligen förnimmer; nervkroppen, känslokroppen och mentalkroppen. Se artikeln 'Vikten av personligt skydd'. 

Metoden att dämpa den paranormala perceptionen sker också med hjälp av en visualisering. "Om du även vill tona ner din paranormala perception (förnimmelse av andevärlden) så kan du visualisera ett lock som är placerat ovanför huvudet. Detta skyddande lock kan du ta bort eller sätta dit efter behov. Även denna ceremoni är endast verksam i ca. ett dygn." Enbart detta kan få bort skrämmande syner och visioner.

Den sista åtgärden är ändå den mest besvärliga. För nu gäller det att identifiera s.k. 'andliga länkar' eller 'kopplingspunkter' till illvilliga personer/andar/demoner. Jag tror inte det egentligen är någon skillnad på demonpåverkan, svart magi och voodoo. Allt detta handlar om att någon/något har skapat en koppling (connection)  med kroppens och hjärnans elektriska synapser. Det gäller att hitta kopplingarna.

Det som följer nu är ett detektivarbete. Vem eller vad är det som på något sätt vill mig illa? Vilken väg, vilka vägar har denne valt för att komma åt mig. Nu finns det två vägar att gå; försöka identifiera exakt den fysiska person man tror orsakar problemen. För det kan vara en vanlig person som skapar problem, med eller utan sin egen vetskap men att inverkan sker via andliga kanaler. Denne person kan mycket väl vara en person i ens närmaste krets, även inom familjen. När man tror sig veta vem det är så kan man pröva att kapa ALLA kanaler till den personen. Vilka dessa kanaler kan vara beskrivs här: 'Sanering av portaler'.

Den andra vägen blir aktuell när det inte går att identifiera den fysiska länken till besvären. Man hittar inte personen i fråga, hittar inte den digitala signatur som skapar kopplingen, hittar inte föremålet som genom sin känslomässiga laddning skapar en kanal till förövaren. Då behöver man kanske stänga av sig själv komplett från internet, mobilnätet, dvs rensa ut alla sina kontakter från digitala loggar, adressböcker, på samtliga enheter man förfogar över; en drastisk metod. Men, först behöver man skriva av allt med vanlig papper och penna, för uppgifterna kan ju dock komma att behövas. Sedan gäller det att hålla sina digitala enheter rena.

Slutligen; glöm inte möjligheten att anlita ett medium som kan hjälpa till med identifieringen och avlägsnandet av onda andar/negativa energier. Åtgärderna ovan kan även behöva upprepas i olika ordning. Begrunda även de luckor, eller 'Hål i auran', som vi kan dras med från tidig barndom och som orsakar besvär.

Ok, det här var mycket på en gång. Men gå alltid lugnt och metodiskt tillväga.

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-08-19 07:22 #9 av: Wonnalesan

Mycket att begrunda och fundera på i era inlägg!

Jag tar till mig visdom och erfarenhet och sådant som kan ge förklaringar om livets resa! tackar för de ord ni skrivit.

Hål i barnasjälen! Där hittar jag förklaringar till mycket.

Lite kort så var det så att då jag föddes var min mamma bara 17 år, hennes älskade lillebror dog och hon gick in i en svår depression. Min pappa låg värvad, det var ju krigstider, så mamma blev tvungen att lämna bort mig till en släkting. Denna släkting var mentalt labil och ingen som skulle vårda ett litet barn.

När de kunde ta hem mig var jag sönderslagen och kuvad. Men liksom maskrosen hade jag en förmåga att tränga mig igenom asfalten.

Under barndomen blev jag svårt mobbad , inte bara jag utan min bästa vän också. Vi flyttade från ett fattigt textilarbetarområde, till miljonprogrammets nybyggda bostäder, de låg bredvid ett rikemansområde med villor. Vi blev snabbt hackkycklingar av många orsaker. Jag lyckades klara högstadiet ändå, men inte lilla vännen som aldrig kom ut i arbete eller samhället.

Jag utbildade mig, jag var fotomodell och mannekäng. Jag hade-skulle visa dom- de som slog. Detta väckte mycket avund och den finns fortfarande från vissa håll. Jag blev troende och det väckte mycket ont blod. Jag var lycklig över det jag fann och det ska man inte ge ut -som pärlor för svinen-. Sjukdom, har alltid följt på det jag gjort för andra, vilket varit en följd av min kärlek till djur, barn, naturen och gamla som farit illa.

Jag kan se att det jag fick av lidande gjorde att jag kunde förstå och känna stor empati med lidande varelser. Men all denna påfrestning på kroppen har varit övermäktig. Hypokondriker har nog vissa tänkt, men då man ser resultat på sjukhus från sjukdom så får de ge sig ändå.

T.o.m min förra hund fick bli det som ofta slog tillbaka då jag gick min kärleksväg. Att stänga ner tror jag att jag kunde från det att jag tog emot Jesus i mitt liv, då blev allt ändå lite bättre. mardrömmar och laster (rökning)försvann, men plågan blev kvar. Nu förlorar jag synen bla, men diagnosen är -skada i ett öga, gula fläcken, åldersförändringar och grå starr? Tre olika läkare har sagt samma sak.

Jag får allergichocker vilket syns på kroppen och lungorna. Jag har haft flera stroke som slår ut mig. Jag har yrsel och svår hjärntrötthet. Det syns på röntgen. Inflammation i organen ett efter ett. Ja detta låter nog som en fantasihistoria , men den är tyvärr sann. Men jag ger mig inte, jag går framåt oavsett. Jag har fått förmånen att trösta, lindra och hjälpa som jag ser som en av gåvorna i livet. Nu kan jag mest trösta då det är som det är. Men att det finns så mycket mellan himmel och jord som vi inte ser har jag förstått.

Att andra vill illa är svårast att förstå. Kampen fortsätter...mvh/WLBlomma

Anmäl
2019-08-20 01:07 #10 av: JagVetVägen

Vill sända dig en stor kärleksfull kram, Wonnalesan!
Och,
vill hjärtligt tacka de som svarar här på mitt inlägg!
Största tacket är till dig, JRSN, för du startat denna sida, så vi kan mötas här allihop!

Anmäl
2019-08-20 07:39 #11 av: Wonnalesan

Tack för kramen!

Det kanske är kramarna på vägen som ger orken att gå vidare? De finns ju där även de människor som peppar och ger kraft. Ofta ser man också människor som aldrig haft större bekymmer och aldrig haft en andlig upplevelse av något slag. De är kanske de mest fascinerande människorna.

De liksom flyter ovanpå allt. Inget tar emot. De är oförstående för allt andligt, säger-hur kan de tro på sådant- , hur har de blivit sådana? De tror inte på något. De är lika intressanta att lyssna på som andliga. Min farfar bla och en svåger har denna enkla livsfilosofi. Det andliga centrumet i hjärnan har väl aldrig vaknat. Min pappa hade upplevelser av andligt slag, min mamma var synsk. Innan hon dog sade hon-pappa ska hämta mig på sin dag- det gjorde han för de dog på samma dag, men fyra år emellan.

Min farfar sade -inget visste jag innan jag kom hit, inget vet jag då jag går härifrån-. Han var jordens man, så och skörda, livets gång. Han blev 92 , var aldrig sjuk. Inget tärde honom av andliga ting. Min svåger han reser, allt går honom väl, han besöker aldrig gravar eller pratar om de döda som lämnat oss. Han är glad och solig, men lever sitt liv. Hör hans röst då han säger- det vi ser, är det som finns-. Känns skönt på något vis att vara så bara i nuet.

Läste om varför alla av oss behövdes i de gamla samhällena. Vi känsliga tog hand om djur och sjuka, de våldsamma stred mot andra samhällen och jagade. De andliga hade sina funktioner vid riter mm. Kanske ligger detta kvar i våra gener?

Så fin tråd detta är, intressant och givande. Tack från WL Blomma

Anmäl
2019-08-20 13:52 #12 av: FataMorgana

#7 

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar med att säga tvärt nej via forum? Min sambo gjorde förstås inte reklam för sig själv på  Internet och inte hade han heller någon hemsida, men ändå var det på ett forum vi träffades och via ett forum där han började med att hjälpa mig och jag är glad över att han inte sa nej, utan att han hemskt gärna ville hjälpa mig. 

För att göra en lång histora kort. För ett antal år sedan mådde jag fruktansvärt dåligt och hade en massa hälsobesvär, både kroppsligt och psykiskt  och jag tappade min livslust totalt. Jag spärrade in mig hemma, vågade inte ut på gatan   och hade ingen annan kontakt till yttervärlden än via nätet och jag råkade också aktivera min kundalini genom några kostiga övningar jag hittade på något forum utan att ens veta vad det handlade om. Jag mådde så dåligt att jag låg hemma i sängen och bad Gud om att få dö bort från allt lidande och jag hade inga framtidsutsikter överhuvudtaget. 

Sen dök det plötsligt in ett nytt nick på forumet jag brukade diskutera på på den tiden. Vi började diskutera med varandra lite mer personligt också och jag berättade för honom hur jag mådde.  Han sa sen att han kan hjälpa mig och han berättade att han var en reikilärare och att han också sysslade med shamanism och annan healing. Sen började han ge mig råd och skickade reiki på distans. Han råkade också ha vänner som hade stor kunskap om kundalini som också hjälpte till på distans. Det finns inte många människor som vet mycket om kundalinin, så jag tänker att det inte kan ha varit en slump att jag råkade träffa på just dem. Att det var "de där uppe", "mina guider", det gudomliga eller kalla det för vad ni vill som hörde mina böner och som förde oss samman på det här viset genom nätet. Det skulle heller inte ha funnits en annan möjlighet än nätet att träffa min nuvarade sambo på eftersom det var min enda  kontakt till yttervärlden och för att vi bodde så långt i från varandra.

 Tänker alltså att vägarna som "dom där uppe" fogar samman människor på är mångfaldiga och att man inte kan säga att det inte kan ske på det här viset bara för att det inte passar in i ens föreställning och för att det kanske inte är så vanligt att det händer. Internet är en mötesplats, precis som vilken plats som helst som t.e.x estorik mässor och andra föranstaltingar. 

Det här får mig att tänka på den här historien:

Det handlar om en man som hade mycket förtroende i Gud.  En dag var det översvämmning och hans hus var under vatten så att bara taket var ovanför vattnet. Han klev upp på taket och bad Gud om hjälp. Efter en tid kom det en båt förbi och när dom frågade om dom ska ta med honom sa han att det inte behövs, rädda i stället de andra för jag vet att Gud kommer att rädda mig. Efter en stund kom en helikopter och återigen sa han samma sak till dom i helikoptern. Men vattnet steg mer och mer och till sist drunknade han. När han sen kom till Gud frågade han Gud, varför han inte räddade honom. Gud svarade, hurså? Vad hände med båten  och helikoptern som kom förbi? 

Idag är jag själv reikimästare och mitt liv ser mycket ljusare ut. Jag mår både fyiskt och psykiskt mycket bättre. Min sambo har varit min andliga lärare sen vi möttes och han har lärt mig otroligt mycket, bland annat hur jag själv skapade mina ångestväsen genom rädslor och mentala program. Han fick mig också att inse att rädslorna för kundalinin gjorde allt mycket värre. Han gav mig också rådet att använda mig av salt mot negativa energier och vilka stenar jag skulle köpa, men också hur jag ska äta och vilka kosttillskott jag ska ta. Så blev jag frisk och fri från rädslorna och de negativa energierna som jag bar på på den tiden.  

Det fina med reiki är att man heller inte överför egna obalanser till den man behandlar. Tvärtom får man själv sig en dos reiki om man behandlar någon medan man själv har ett problem. Universum har oändligt med resurser som räcker åt alla. Man är ju bara en kanal för den unversiella livsenergin och är det reiki man ger är det också bara reiki som kommer fram.  Det vore ju hemskt annars, för annars skulle ingen någonsin kunna behandla med reiki, för det finns väl knappt någon som alltid är i balans och som inte har några fel och brister.

Anmäl
2019-08-20 21:59 #13 av: NiklasTyreso

Underbart forum! Vi har alla olika vägar genom livet men delar många liknande erfarenheter!😂

Jag hade problem med mardrömmar och andliga hemsökelser. Jag delar några delar som haft inflytande för mig.

Jag precis som fler här hade en hemsk barndom med fysisk och psykisk misshandel. Bara det kan ge mardrömmar.
Men andligt kom kom nog även en form av onda ögat mot mig från misshandlaren (som fortfarande är en del av släkten, hu).
Både den psykiska delen och den mer andligt förbannande delen, onda ögat väckte mycket hat i mig som ung och min livskraft och energi försvann med den.

Mardrömmarna var demoniska. Ibland vaknade jag av att jag kände armar kring mig som hårt kramade ut luften ur lungorna så jag inte kunde andas, men det var "bara" drömmar.
Det jag gjorde mot de hemska mardrömmarna var att jag skrev ner dem. Det var jobbigt och lite återupplivande men det lärde mig att våga se det onda och konfrontera det onda. Efter många nedtecknade demoniska mardrömmar utvecklade jag en förmåga att inte förlamas av skräck utan att be de andar som besvärade att dra åt h-----te! Nu för tiden behöver jag bara lugn säg att att jag stänger ner för den, eller den, stänger mitt hem för besök av viss besvärande ande etc.

Jag tror ungeför som de flesta kloka på 1800-talet både på Bibelns Gud, skaparen, och på svensk folktrons väsen (kan uppleva dem med).
För drygt 10 år sedan började jag ner att leva efter de generella bud som de flesta religioner lär ut, istället för att bara leva av nåden. Det har blivit ett starkt beskydd!

Inom de bibliska religionerna har folktro uppstått som använder psaltarens psalmer som besvärjelser eller t och med för förbannelse.! Religionernas traditioner med att läsa olika psalmer olika dagar i månaden gör att det finns paralleller till måncykeln och astrologi, vilket är användbart när man vill uppnå särskilda ändamål.
Att man dessutom får en god relation med universum skapare är er n härlig biverkan!

Förra våren började en 80årig man i simhallen blöda kraftigt från sår på benen, han åt blodförtunnande. Han hade en pöl av blod på golvet som var 70-80 cm bred och blodet pumpade ut ur benet. Badvakten ringde ambulans. Badvakten tyckte nog att jag var konstig som började mumla och intensivt stirra på benet, men då utbröt farbror Chaime (han heter så) "Ser ni! Nu slutade det!"

Det är enda gången jag stämt blod. Jag tror inte att man nödvändigtvis måste använda rätt ord eller ramsor. Står man i god relation till Gud, den medvetna kraften som genomsyrar hela universum, genom att leva etiskt, då kan många öva upp de andliga gåvor och förmågor man fötts med.

Öva och öva, även om jag inte övar genomsyrar andlighet en stor del av vardagen. Lever man andligt påverkar det vem man utvecklas till.

Anmäl
2019-08-21 07:31 #14 av: Wonnalesan

Så fint inlägg Niklas!

Jag har upplevt mycket av det du beskriver. Dessa hemska mardrömmar som jag hade som barn, ja de kunde då bli underlag för skräckfilmer. Då jag var barn fanns inte TV och filmerna på stan var barnförbjudna. Så var skulle dessa väsen kunna fantiserats ihop?

Djurens och barnens beskyddare har varit mitt största kall. Jag kunde få en obetvingad uppmaning att åka till ett visst ställe, tex badhuset just en dag på en sommar. Ja nog var det något barn som jag drog upp från bassängbotten, eller gå över ett köpcentra för att få ett barn i famnen som satt en stor salt kula i halsen,att snabbt göra Heimlich manöver på.

Hundar i varma bilar, är en stor pina varje sommar.

Att stämma blod vet jag att folk gjorde förr. Vacker gåva!

Angående Psaltarpsalmerna   så har just-herdepsalmen- ett speciellt rum i mitt hjärta. Den är väldigt välsignande. Det finns fler som appellerar till min själ.

Ord ur Bibeln får innebörd då man upptäcker svagheter i sin själ.

Orden- det onda jag inte vill, det gör jag, men det goda jag vill , det gör jag inte-. Paulus visade på vår svaghet i köttet. Man får ställa sig ibland utanför sig själv och iaktta sig själv.

Så fint att läsa era inlägg, tack...Mvh/WLBlomma.

Anmäl
2019-08-21 07:39 #15 av: JRSN

#13 En stark berättelse. För mig handlar det inte så mycket om fysiska övergrepp men väl psykiska övergrepp, som var desto kraftfullare. Upplevde så tydligt att någonting fanns i mitt medvetande som hela tiden tryckte ner mig, hämmade min utveckling, förminskade min person. Det var först långt senare som jag förstod att det negativa inflytandet kom från någon inom familjen.

Sen följde en katt-och-råtta-lek, som fortfarande pågår. Jag slänger ut demonen, kapar de kanaler som ger denne tillträde. Personen i fråga 'kopplar upp sig' igen, genom att skicka en personlig pryl, ett meddelande, ett mail etc. Detta på det mest sinnrika vägar man kan tänka sig (så att det verkar legitimt och rätt). Jag känner att 'inflytandet' har återvänt och börjar jaga efter det som skapar kopplingen. Finner det och tar bort det igen. Och så håller det på, fram och tillbaka!

Den problematiska personen är nu slutligen identifierad såsom en 'narcissistisk personlighet'. Det finns två olika typer av dessa, i det här fallet handlar det om en 'uppslukande typ'. En sådan person integrerar sitt offer inom sin egen personlighet och förnekar dennes egen identitet. Offret tillåts endast existera såsom en arm, en satellit till huvudkaraktären (som förstås i alla lägen befinner sig i centrum).

Denna familjemedlem som jag talar om är givetvis själv ett offer, men då till en överordnad kraftfull demon som dikterar villkoren. Så för att förklara; det är när jag blir 'uppkopplad' mot familjemedlemmen som jag råkar ut för dennes demon.

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-08-22 14:14 #16 av: FataMorgana

För att svara på huvudfrågan kan jag komma med lite egna tankar kring det hela och vad som har hjälpt mig. Vet dock inte om det här är till någon hjälp för någon annan och vi har alla olika vägar, det här är bara min väg och min syn, men hur som helst, har jag också varit och är väl det till en viss del fortfarande väldigt sensitiv och känslig och känner igen mig i mycket vad du skriver i huvudinlägget om orkeslöshet, ångest och olustkänslor, att vara  handlingsförlamad m.m. Varit väldigt känslig för orättvisor, gråtit vid minsta lilla, inte kunnat motstå andras negativa eneriger osv. 

När jag sen råkade aktivera min kundalini började jag dessutom att se fruktansvärda syner där jag såg ansikten av döda människor som såg ut som demoner svepa förbi mig så fort jag stängde ögonen och en känsla av att falla uppstod titt som tätt.  Trodde att jag höll på bli galen och känslan av att vara besatt av onda andar eller andra onda makter blev bara större och större.  

Insåg inte då att det bara var mina egna rädslor som förstärkte allt som försigick inom mig. Fick rådet att sluta vara rädd för kundalinin och fick höra att de döda ansiktena jag såg var ångestväsen som jag i själva verket själv skapade. När jag sedan började att inse det här började rädslorna långsamt att avta och kundalinin övergick till en skön och gudomlig process och när den väl nådde kronchakrat och jag fick erfara Gud förlorade jag all tro på onda andar och demoner och har aldrig sett röken mer av några sådan fenomen. Insåg att Gud /det gudomliga är det enda verkligt verkliga medan allt annat är en ilusion. Insåg att det inte finns några energier där ute som skulle vara starkare eller mäktigare än guds energi som vi alla till vår sana natur består av och är. Det onda kan alltså inte segra. Förr eller senare "landar" vi alla hos Gud (eller egentligen är vi redan där och lever bara i en illusion).

    Visst händer det att ångesten smyger sig på ibland, men den gör mig inte handlingsförlamad längre och andras negativa eneriger klarar jag också mycket lättare av att hantera. Ser det inte som något postivit att vara så känslig och sensibel, utan mer som något jag jobbar på, genom bland annat reiki och meditation. Nu råder jag förstås ingen att aktivera sin kundalini, men kan tipsa om att lära sig reiki, men också att jobba mentalt på sig själv och att jobba med sina rädslor, att bekanta sig med vad upplysta personer har att säga om saken, och ta en titt på hur t.e.x buddhister förklarar det här med demoner. Det har iallafall  hjälpt mig mycket till att bli en stabilare och friskare människa. 

https://andligutveckling.ifokus.se/discussions/5ac761fe8e0e7449b00024c9-om-demoner-ur-ett-buddhistiskt-perspektiv?participating-2

Anmäl
2019-08-22 14:33 #17 av: Wonnalesan

Intressanta tankar!

Ja som du skrev så är det i Gud vi lever och finns till!

jag genomlever nu ett nytt tillstånd som jag så länge fruktat, ensamheten. Men utan allt förgängligt så finns ju Gud där , änglarna och DHA.

Jag har alltid haft viljan att vara alla till lags. Gett ut, varit vänlig och lyssnat, bjudit på saker, gett pengar osv. Alltid funnits där.

Så hände en sak som gjorde mig utslagen och veckorna gick. Ingen hörde av sig, först hemföll jag nog lite till självömkan. Men så tänkte jag att jaha då är det så, jag är helt ensam nu i världen. Det jag fruktat så länge pga smärtor i barnkroppen av övergivenhet och bortlämnadet då jag var så liten och misshandeln där..

Då jag inte reste mig mot övergivenheten utan talade till mig själv-ja men nu kan du tänka på dig själv lite, ingen behöver dig mer, du kan göra vad du vill, inte krusa och bocka- så kände jag hur det föll tyngd från mina axlar och stegen blev lättare.-Inte farligt att vara helt ensam- tänkte jag. Jag såg  liknelser med personer som är samlare och bor i hus fulla av skräp ända upp till taket. Då de kastar första saken blir de ångestfulla, men sedan allt mer befriade. De får det rent i huset och på samma sätt blir själen ren av att lossa på dessa behov att vara omtyckt och vilja göra allt för alla. -Min tid är nu-heter en serie och samma gäller för mig. Jag går där under sommarhimlen och känner frihetens vindar runt mig. Men Gud är nära och livet är bara ett lån ändå. Leva livet är viktigt! Mvh/WLBlomma

Anmäl
2019-08-22 16:56 #18 av: JRSN

#16 Jag tror inte det spelar någon roll hur vi övervinner våra demoner och om de är illusoriska eller inte. Huvudsaken är förstås att vi får ordning på våra liv och kan leva till fullo. Det finns tusen och en metod att kasta ut ondskan och låta frid och harmoni fylla sinnet. Vilken väg vi väljer är helt upp till oss själva. Det som passar en person kan vara helt fel för en annan. Men det vi alla gör är ju att duka upp ett smörgåsbord av redskap och hjälpmedel, där den som vill sedan botaniserar efter det den finner bra och verkningsfullt.

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-08-22 18:01 #19 av: FataMorgana

#17  

Ja intressant hur det ibland är själva fruktan och rädslorna som är det som tär på oss mer än det som vi fruktar för. I rädslorna målar man upp både det ena och det andra för att det sen ändå slutar på ett helt annat sätt. Av någon anledning känns det som att rädslor är mitt stora tema i det här livet. Jag vet inte hur ofta jag grubblat mig till både huvudvärk och yrsel och varit rädd och målat upp en massa fantasier för att sen inse hur onödiga mina rädslor varit. Men så kommer man också till insikt. Du skriver förresten fint och ibland riktigt rörande Glad 

#18  

Ja exakt. Det är precis det jag också tänker. Glad att det finns plats för allas tankar på din sajt Glad

Anmäl
2019-08-22 18:30 #20 av: Wonnalesan

Ja det är fint att vi får klä våra tankar i ord. Det är så man lär sig utan fruktan för andras sanningar. Fundamentalister är förkrympta och rädda oftast. De vågar inte se på andra sidan staketet som har dom instängda.

De blir så frustrerade och arga då man själv inte håller med. Inget är så frigörande som att få läsa andras vägar inom det andliga. Det finns så mycket bra att läsa. Om man är rädd för andras tro kanske man inte är så trygg i sin egen? Ja bara en tanke....Fint att vi får skriva våra tankar på denna sajten....Mvh/WLBlomma

Anmäl
2019-08-29 05:37 #21 av: wildfire

#12 Nu förstår jag inte riktigt vad du menar med att säga tvärt nej via forum? 

Av den enkla anledningen att jag genom åren fått några hundra pm från folk som tror att vi shamaner eller medium bara finns till hands och vi blir helt enkelt utnyttjade så man måste sätta stopp samt så gör jag inget sånt här på distans.

Genom åren har jag fått blockera många just för dom tar inte ett nej och en medlem öste över mig 80 pm tror jag det var på ett par veckor för några år sedan och sån narcissism som hen besatt vill jag inte vara med om.

Vad folk inte förstår är att det här är ett enormt jobb för oss och det tar tid och massor med energi och ibland veckor beroende på vad man har att göra med och att bli utnyttjad som jag har blivit genom åren fick mig att sätta ner foten och säga stopp för många år sedan.

Jag jobbar inte på det viset och på tiden vi hade hemsida fick vi ta bort kontaktsidan för det vällde in mejl från folk som trodde man skulle göra allt bara sådär.Långa mejl,långa och många pm och sånt är ohållbart.

Bara idag har jag blockerat där man inte lyssnade på ett nej och fortsatte skriva så man måste sätta stopp om man inte vill bli utnyttjad och folk får söka sig dom vanliga vägarna via sidor som erbjuder tjänster,googla sig fram och ta reda på vilka som tar sig ann andliga uppgifter det är inte mitt jobb.

Nu jobbar jag och min guide som så att där vi behövs dit visar han vägen och den vägen är den enda som är öppen och sker i fysiska möten inte online och vi är urless på folk som tror vi är deras biljett bara för vi delar med oss tankar och erfarenheter via forum för det betyder inte att dom kan ösa över oss sitt  och lösa deras problem tvärtom där är det och förblir stopp.


Anmäl
2019-08-29 10:41 #22 av: FataMorgana

#21 

Jasså, det handlar om ditt eget personliga val. Tyckte först att det lät som några helt allmänna "regler" som skulle gälla för alla. Ja om man har en egen hemsida så kan det förstås hända att man blir överrumplad av hjälpsökande människor och att man inte klarar av att hjälpa dem alla. 

Jag kan än idag inte förstå hur min sambo klarade av att  under flera månaders tid hjälpa mig med distansreiki när jag hade min kundaliniresning. Han sände mig reiki flera timmar varje dag och  på vissa dagar gjorde han knappt något annat. Han satte verkligen ner mycket möda och tid bara för att hjälpa mig och det är jag evigt tacksam för.  Först när jag själv lärde mig reiki insåg jag hur mycket möda det är att hålla på så länge, men jag tror också att man i såfall får gudomlig hjälp där det verkligen behövs. 

Anmäl
2019-08-29 11:50 #23 av: wildfire

#22 Hoppsan där ser man och sån var inte avsikten Skrattar läste om mina rader och jag skriver vi säger alltid tvärt nej via forum så det där gäller oss sen gör andra som dom känner är rätt och bäst för sig. Jag har nog taggarna utåt i den här frågan eftersom det forsat in mejl och pm genom åren så jag är helt enkelt less och det blir tvärnit för alla som försöker sig på via forum och nätet.

Härligt det du berättar om din sambo och det är ett jättejobb men där var det meningen och det ser andarna och universum till och då blir allt precis som det ska vilket är helt fantastiskt fint Blomma


Anmäl
2019-08-30 13:02 #24 av: FataMorgana

#23 

Du skrev det nog bra, det var bara jag som läste dumt Glad

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.