Annons:
Etiketterandaränglarbibliskturåldrig-skrift
Läst 1536 ggr
JRSN
2019-07-13 13:09

Den Helige Anden

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Det finns en hel del förvirring kring begreppet 'Helig Ande' men fenomenet omtalas i flera religioner. Sannolikt kommer förvirringen även kvarstå under överskådlig tid. Jag påstår mig inte veta något om ämnet men har (förstås) en och annan teori som jag vill utveckla. Pingsten är ju hänryckningens tid, Bibeln berättar att Jesu lärjungar fylldes av Helig Ande och erhöll förmågan att predika Guds ord. Det är väl inte så att Jesus har uppfunnit något nytt här, istället får man förmoda att han öppnade upp lärjungarnas medvetanden om att denna magiska resurs faktiskt finns.

Människans högre jag

Personligen tror jag att Helig Ande är människans övergripande aspekt; ett 'övermedvetande' som kontinuerligt finns vid människans sida. Det är således en tvillingsjäl men i en högre dimension. Medan människan ser sitt liv i ständigt kommande moment av 'nu' så ser Helig Ande samma liv, men simultant; allt på en gång. Detta kan vara en svårsmält tanke för det innebär att människans liv är förutbestämt, likt en filmrulle. Vad heter då filmen om MITT liv, ja kanske: "JRSN stöter på patrull". Skämt åsido, jag tror på allvar att våra liv är förutbestämda, dock med modifikationen att samtliga våra beslut finns med där; våra grubblerier, våra tvivel och slutligen vilka val vi faktiskt tog till slut.

Ledsagaren

Helig Ande tycks ha en återkommande uppgift vilken är att lotsa sin underställde själ genom livets snårskogar. Men här kommer även tanken på återfödelse in, för vid livets slut är det Helig Ande, Ledsagaren, som hjälper till under passagen från det fysiska till det andliga. De fysiska kropparna skall läggas åt sidan så att människan kan leva vidare i den subtila andliga världen. Vissa väljer dock att endast ta en kortare paus i 'Underjorden', en slags himmel av blott tankemateria. Där äger ingen andlig utvecklig rum, inga nya kunskaper förvärvas, men valet är helt fritt.

Ledsagaren är såsom en personlig Gud för människan under livet. Om människan därför avviker allt för mycket från sin tilltänkta utvecklingsväg så har Ledsagaren rätt att, ofta ganska fysiskt, gripa in och förhindra vissa snedsteg. Ledsagaren kan även ge sig tillkänna på dödsbädden då människan talar 'profetiska ord'. Det som händer är att Helig Ande talar genom människan och framför viktiga budskap till närstående. Detta är egentligen ingen konflikt, det lägre jaget träder medvetet undan och släpper fram Helig Ande, sanningens och renhetens oförgänglige själ.

Samvetet och Gud i människan

Människan kan redan i livet släppa fram sin Helig Ande och låta denne verka i världen. Förutsättningen är dock att det råder en sund balans mellan människans samvete och hennes ego. I västerlandet handlar det mycket om att tona ner egot och utveckla holistiska och intuitiva förmågor. När egot inte längre är så starkt kontrollerande så kan det högre jaget, i förklarade ögonblick, träda in och 'ta över' skutan. Detta sker ofta väldigt smygande och subtilt. Egomänniskan kan således starta en konversation men så, mitt i samtalet, kan en mer insiktsfull röst ta över. Vardagligt prat kan då övergå till djupsinnig kunskap och visdom som åhöraren inte riktigt känner igen som karakteristisk för sin vän.

P.s. Apropå 'besättelse' så är ju även Helig Ande en slags besättelse, men av uteslutande positiv natur.

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

  • Redigerat 2021-01-03 12:28 av JRSN
Annons:
[Vianca]
2019-07-13 21:59
#1

Den helige ande. Treenigheten fadern ,sonen och anden. Uppenbarar sig Gud enligt kristen tanke. Och det kan vara krångligt och obegripligt. För att inte säga stötande och hädiskt inom judendomen och islam. Anden som är som vinden som blåser vårt den vill. Du vet inte varifrån den kommer eller vart den far (Joh 3:8) . Det är nog andemeningen, att vi inte ska sätta gränser för anden. Gud är ande säger Jesus i Johannes evangeliet.

JRSN
2019-07-13 23:06
#2

#1 Fint skrivet! Skulle tro att såväl Judendomen som Islam har någon form av inställning till begreppet 'Helig Ande' men jag känner till väldigt få detaljer. Det kan vara så som du skriver att det starkt förknippas med Kristendomen och att övriga religioner därför tar avstånd. Emellertid tycks Islam snarare personifiera Helig Ande med Ärkeängeln Gabriel. Judendomen har få referenser men talar om Helig Ande såsom Guds 'andedräkt' (ruacḥ) eller 'vind'. 🤦‍♂️ (Är ute på lite hal is här)

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

[Vianca]
2019-07-14 11:34
#3

Ja , JRSN. Religioner och tolkningar, beror vem du frågar. Jag tror att teologerna hade huvudbry, när man skulle infoga vad som var sant eller hersi. Ska inte gå djupare in i det. Anden förekommer flitigt i GT som NT och i övriga skrifter. Tror att det inte finns någon entydigt svar. Som sagt tolkningar.

FataMorgana
2019-07-14 14:39
#4

Men tänk om den Helige Anden, människans högre jag som du benämner det för, tänk om det är vår sanna gudomliga natur, det vi på riktigt är, då kan vårt mänskliga jag, det som vi identifierar oss med och  tror att vi är, bara vara en illusion.  Är det ena vår sanna natur måste det andra vara vår falska natur om ni förstår hur jag menar. En illusion är ju en illusion och existerar inte i verkligheten. Vem är det då som behöver hjälp av den Heliga Anden och vem är det som föds om, om vårt mänskliga jag inte existerar på riktigt och vi till vår sanna natur är den Heliga Anden själv?

JRSN
2019-07-14 17:29
#5

#4 Bra fråga, FataMorgana! Men det ena behöver inte utesluta det andra tror jag. Det lägre jaget behöver det högre jaget, och det högre jaget vore inget utan det lägre jaget att spegla sig i. Det är olika upplevelser bara, och man kan nog inte säga att det ena är rätt och inte det andra. Så småningom förändras rollerna, människan lämnar 'nuets' dimension och inträder i 'detets' sfär, eller vad man skall kalla det; upplevelsen av det förgångna och framtiden i ett. 🙂🌺

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

FataMorgana
2019-07-14 18:29
#6

#5  

Men det är ju det som är frågan, om det finns något "jag" överhuvudtaget,  eller om det inte bara är en illusion, något som inte är realt? Men du talar om två stycken jag, ett högre och ett lägre, är du säker på att dessa två finns på riktigt? Och så att du inte ska missförstå mig, så skriver jag inte det här för att jäklas, utan för att jag på allvar finner dessa frågor så himla intressanta. Frågor som jag själv har funderat och mediterat över ganska så mycket och ju mer jag funderar och mediterar  ju större blir frågan på om det verkligen existerar ett jag 🙂

Annons:
JRSN
2019-07-14 18:52
#7

#6 Hm, det är ju en djupt filosofisk fråga, går det att komma fram till ett obektivt svar? Är inte säker på det, kanske är det upp till var och en vad man vill tro. Men om du frågar mig så tänker jag att det lägre jaget är fullkomligt reellt. Syftet med det lägre jaget är att vara den drivande, verksamma kraften i medvetandets upplevelse av tillvaron. Men dock inte till överdrift; det lägre jaget behöver vara i full balans med medvetandets andra hälft, samvetet. Dessa två skall agera liksom två hästar framför en vagn, dra tillsammans med samma kraft och i samma riktning.

Samvetet (samtidigt vetande) hör till höger hjärnhalva och är liksom 'autopiloten' i medvetandet. Det är det (oberoende) medvetandet som tar alla våra omedvetna beslut och som inte har någon verbal funktion, däremot ett utvecklat medvetande i form av bilder. Därav våra drömmar; det är samvetet som kommunicerar med vårt medvetna jag och förmedlar information i bildform, en ovärderlig resurs. ☝️

Så summa summarum så blir det tre aktörer; det lägre jaget, samvetet och det högre jaget. Ok, kanske fyra om man räknar in det Universella medvetandet. Detta senare är dock ickepersonligt (enligt mig). Det har ingen egen vilja utan existerar uteslutande för att vara sina själar behjälplig. ☀️

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

NiklasTyreso
2019-07-15 00:06
#8

Jag var kristen i 30 år men tappade sedan tron på nya testamentet. Idag har jag lite mer kunskaper om både kristendomen och judendomen. Kristendomen delar upp Gud i tre delar där den helige anden är en del. Judendomen menar att Gud är ande och är helig och är oändlig och närvarande hela tiden överallt. Gud är till sin natur helig ande enigt Judendomen. Om samvetet: 5 mosebok 30 berättar att Gud har lagt sina lagar i vårt hjärta, så vi kan följa vårt samvete och göra det goda: "Denna lag som jag i dag ger dig är inte ofattbar eller ouppnåelig för dig. Den finns inte uppe i himlen, så att du måste fråga: Vem kan fara upp till himlen och hämta den åt oss, så att vi får höra den och kan följa den? Den finns inte bortom havet, så att du måste fråga: Vem kan fara över havet och hämta den åt oss, så att vi får höra den och kan följa den? Nej, dess ord är mycket nära dig, i din mun och i ditt hjärta, och därför kan du följa den." Femte Moseboken 30:11‭-‬14 B2000 https://bible.com/bible/154/deu.30.11-14.B2000 Vissa människor hittar på ursäkter på varför de gjorde ont mot andra, men den som lyssnar på samvetet hör att samvetet vill göra gott!

JRSN
2019-07-15 00:16
#9

#8 Tack Niklas att du redde ut de Judiska religiösa begreppen! Suveränt att vi här på sajten kan hjälpas åt med ofta svåra begrepp. 👍

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Condor
2019-07-15 11:27
#10

Jag anser att "jaget" inte existerar, utan är en del av medvetandet, dvs. att vara medveten om sig själv = jaget. Det är en mental process som måste förnyas varje bråkdels sekund av förståndet. Det är så att säga en uppfinning av förståndet. Så fort förståndet tystas ner, existerar inget jag längre.

Gällande "högre jag" osv. finns det olika förklaringsmodeller. Freud talade om ett "överjag" medan C.G. Jung talade om "självet" (att vara medveten om sig SJÄLV). Självet betrakdade han som en arketyp. Man får inte glömma att allt det där är förklaringsmodeller, som man kan fundera över, men inte den absoluta bekräftade sanningen.

Den heliga anden är en helt annan sak, som vi inte förstår. Det är guds verkan i den fysiska världen. Den har ingen motsvarelse och kan inte förstås. Man kan erfara olika aspekt av den, t.ex. är chi, prana, mana osv.  aspekt av den heliga andens uttryck.

JRSN
2019-07-15 12:19
#11

#10 Så kan det vara, Condor. Det du beskriver som 'jaget' är nog den mest vanliga föreställningen om vad jaget är, åtminstone i västvärlden. Det är extremt svårt att bevisa någonting överhuvud taget, så det bästa är nog att inte försöka. Dvs att istället hitta den förklaringsmodell man trivs med och är bekväm i. 

Personligen gillar jag C.G. Jung och hans sätt att använda begrepp som synkronicitet, arketyper och det kollektivt omedvetna. Vad gäller Helig Ande så lär det nog vara ett debattämne som består under överskådlig framtid. Detta hindrar förstås inte att man kan ha hypoteser om ämnet. 🙂

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

NiklasTyreso
2019-07-15 16:03
#12

Jag kan inget om nordamerikas Indianer religioner men någon gång har jag hört talas om att det finns indianer som tror på "den stora anden". Kanske är "the great spirit" en parallell till den heliga anden? https://en.m.wikipedia.org/wiki/Great_Spirit

Condor
2019-07-15 17:01
#13

#11

Jo, tills nu har ingen kunnat leverera bevis för sina förklaringsmodeller. Men om man funderar på olika sorters förklaringsmodeller, kan man upptäcka en gemensam essens. Jung ser jaget också bara som ett psykologiskt komplex så att säga. Upplysta som Osho säger att jaget bara är en inbillning av förståndet. Egentligen är det ju redan svårt att definera begreppet. Föreställningarna varierar säkert.

Du tog upp en sak i ditt huvudinlägg, som jag också har funderat på:

"Medan människan ser sitt liv i ständigt kommande moment av 'nu' så ser Helig Ande samma liv, men simultant; allt på en gång. Detta kan vara en svårsmält tanke för det innebär att människans liv är förutbestämt, likt en filmrulle."

Skulle man kunna betrakta universumet utifrån perspektivet i närheten av ett svart hål, skulle tiden för oss gå långsammare. Vi skulle t.ex. kunna betrakta hur planeter rör sig runt solen lika snabbt som en sekundvisare på en klocka. Om vi nu närmar oss så nära att tiden nästan slutar upp att gå för oss, skulle planeterna röra sig runt solen så snabbt att de inte syns längre, Vi skulle uppleva hela universumets historia från början till slut (miljarder år) inom en sekund. Från perspektivet helt inne i det svarta hålet när tiden stannar helt, skulle kanske allt hända på en gång. Början och slutet skulle ske samtidigt. Men utan tid kan egentligen ingenting ske eller hända och ingenting kan förändra sig. Nu är vi på gränsen där som det mänskiliga förståndet inte hänger med längre. Det är en gåta som vi aldrig kommer att lösa.

Men visst, skaparen måste ha skapat allt på en gång och vi upplever bara olika aspekt av en helhet i kronologisk följd.  För oss är det verklighet, men kanske det bara är gud som drömmer och allt är egentligen förutbestämt. Tänk vilken illusion som vi i så fall lever i. 😉Tid, rum och kronologi är en illusion. Vi är också illusion. Den tidslösa "evigheten" är verkligheten. När den heliga anden talade genom Jesus, sa han "jag är början och slutet". Om man funderar på sånt här, tolkar man detta helt annorlunda än vad kristna gör.

Annons:
JRSN
2019-07-15 19:31
#14

#13 Vet inte om det är så meningsfullt att försöka "leverera bevis" för sina teorier. Själv använder jag numera en annan term för att understödja mina hypoteser; 'Rimlighetsanalys'. Enligt denna försöker man stödja sin teori på den 'inre logiken' av resonemangets olika komponenter. Dvs man söker inte stöd via experiment utan genom att försöka visa att modellen hänger ihop i ett logiskt hänseende.

Har Skaparen skapat även sig själv? Personligen tror jag att allt timligt (temporärt) och ändligt är skapat; har en början och ett slut. Men Gud/Universum själv tror jag har en evig och oändlig yttring. Således har detta väsen aldrig skapats och kommer aldrig att förgås. Den modellen får stå för mig förstås! 😉

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

FataMorgana
2019-07-16 08:11
#15

#14  

Således har detta väsen aldrig skapats och kommer aldrig att förgås.

Ja det är ju just det och då kan man säga att allt annat, allt som kommer och går och som har en början och ett slut inte är reellt,  inte tillhör den absoluta verkligheten, det som alltid har funnits och alltid kommer att finnas. Jaget fanns heller inte till när jag föddes och kommer också en dag att förgås, alltså är det inte heller reellt och tillhör inte den absoluta verkligheten, som för mig är Gud - det enda som verkligen finns. 

 Iallafall kan jag inte upptäcka ett jag inom mig hur jag än letar och letar. Men fråga mig inte vem det är som letar efter sitt jag, för jag vet hur paradoxalt det låter 😉 Men genom att gå djupt in i sig själv för att fundera och meditera över jaget kan få en att komma till insikter om hur det bara är en illusion, något som inte finns på riktigt och att det enda som verkligen finns är Gud som jag till min sanna natur består av och är. Men andra får förstås se saken ur andra ögon och ha andra åsikter, det är bara hur jag ser på saken 🙂

JRSN
2019-07-16 09:44
#16

#15 Jag tror jag förstår hur du menar, till slut. Gud/Universum är den absoluta och sanna verkligheten. Men just därför behöver det absoluta något att relatera till. Därav förekomsten av illusionen, individerna, tiden och själarna. 🙂✨

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Condor
2019-07-16 14:05
#17

#16

Med rimlighetsanalys kommer man till en viss gräns där förståndet inte hänger med längre.

Du skrev att den heliga anden (men vi kan lika gärna säga skaparen), ser allt på en gång. Det är pga tidslösheten i evigheten. Det är en existensform som våra förstånd inte kan föreställa sig. Vi är inställda på en sorts logik och förnimmelse av världen, att allt har en början, en uteckling och ett slut. Ett evigt oförändrat varande, som aldrig började och aldrig slutar är för oss inte föreställbart.   Människors  förstånd brukar ofta undra när dom funderar, "vad var före tiden började", men det finns inget före. Eller som Stephen Hawkins sa, det är som att fråga vad som är norr om nordpolen.

Men det är ändå intressant att fundera, fast jag vet att vi aldrig kommer att lösa gåtan om vår existens.

JRSN
2019-07-16 20:51
#18

#17 "Aldrig" är väl ändå ett för starkt ord, Condor. Man kan nog förutsätta att människan utvecklas till något högre tillstånd, även om det tar hundratals år. Jag vill gärna tro att människan till slut kommer att förstå sig själv, meningen med livet och Universums generella uppbyggnad.

Vet inte om jag håller med att det inte går att föreställa sig ett evigt oförändrat varande. Tror att det är en vanesak. Jag ser oändligheten i tid och rum som en fulländad lösning. Det är när man försöker begränsa skapelsen som problem med förklaringsmodeller börjar uppstå. 🤔 Men som sagt, var och en har sin modell.

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Condor
2019-07-18 11:17
#19

#18

För förståndet är det ofattbart att föreställa sig en existens som inte hade en början och som aldrig slutar.  Lika svårsmält som "att se allt på en gång" som du skrev.  Men frågan är, vad är sanning och vad är illusion? Tror du att den heliga anden/gud lever i en illusion eller vi med vår kronologi?

Tid är egentligen inget allmänt som vi alla lever i. Vi lever inte i en allmän tid, utan var och en av oss har sin egen tid.  Om du sätter dig i ett flyplan och reser jorden runt, har tiden för dig förändrats med någon nanosekund i jämförelse med min tid.  Om du skulle flyga med ett rymdskepp som klarar en hastighet nära ljushastigheten och skulle resa omkring ett par dagar eller veckor, skulle alla unga som du känner vara gamla när du kommer tillbaka. Men du är fortfarande ung.

Om du skulle flyga rakt in i ett svart hål, skulle du uppleva hur du slukas upp.  Men alla som inte befinner sig i närhten av det svarta hålet, skulle se dig så länge de lever inom området nära det svarta hålet. Deras framtida barn och barnbarn skulle också se dig precis utanför det svarta hålet.

Skulle du befinna dig mycket nära det svarta hålet utan att slukas upp (teoretiskt förstås, för att man inte överlever) och uppleva resten av universumets livstid på en minut, skulle du se universumets undergång. Men där som du är går tiden långsammare och i det svarta hålet stannar tiden. Universumet dör, men det svarta hålet existerar ändå.  Svårsmält vad?

Vi kan bara förstå den rationala delen av vår existens. Egentligen behöver vi inte utvecklas till någonting "högre" eftersom vi i vår sanna natur är gudomliga varelser. Det finns inget högre. Vad vi utvecklas till inom illusionen ändrar inte på saken och är inte viktigt, eftersom vi alla dör.  Men vår gudmliga essens kommer att finnas kvar i all evighet.

Du kan ju försöka att föreställa dig det oföreställbara. Men tänk på att alla föreställningar bara kan vara fel. Om du någon gång kommer att erfara enheten med det gudomliga (din sanna natur), kanske i meditation eller kundaliniresning, kommer du att se att det som du erfar inte kan fattas rationalt med förståndet. Det existerar heller inga frågor som förståndet ställer sig. Det existerar inget "jag" som ställer frågor och det är heller inte jaget som gör den erfarenheten. Men du ser hur begränsat förståndet är. Att erfara det själv är en annan sak än att läsa hur jag skriver det.

Ju mer som man vet, ju mer vet man hur lite man vet. 😉

JRSN
2019-07-18 11:56
#20

#19 Ja, inga lätta begrepp direkt; hjärngympa! Jag tror på 'komplementarism' (krångligt ord). Med det menar jag att ett begrepp man kan sätta ord på, beskriva, automatiskt innefattar sin motsats. Så om det finns något som majoriteten kan enas om är 'sanning', så finns det också något som, på samma sätt, kan upplevas av de flesta som 'illusion'. Universum måste (enligt mig) innefatta alla föreställbara och oföreställbara företeelser. Det sistnämnda kan väl falla inom epitetet 'mystik'.

Ett exempel på en illusionär värld är det jag kallar 'den kollektiva tankevärlden'. Där råder helt andra naturlagar, sammanfattade nedan:

  • Samordning: I den kollektiva tankevärlden existerar inget objektivt händelseförlopp. I stället präglas bilden av många subjektiva (parallella) förlopp. Dessa är samordnade och motverkar inte varandra.

  • Centrering: Individen i den kollektiva tankevärlden är ej blott del av ett skeende utan upplever sig som hela skeendets medelpunkt.

  • Tidsföränderlighet: Tidsupplevelsen är helt subjektiv, det finns ingen beständig materia att basera en objektiv tidberäkning på. Dock finns det en synkronisering iförhållandet mellan tankevärld och sinnevärld. En drömmande person upplever sig ofta kliva på en buss, båt eller kanske ett flygplan just i den stund det är dags att vakna.

  • Tankekraft: Den kollektiva tankevärldens materia formar sig efter individens inre bilder. Föremål manifesteras ur intet genom tankekraft. En person som befinner sig i denna sfär kanske för en inre dialog med sig själv: ”Hm, tänk det blir regn.” I nästa stund, självklart, öser regnet ner.

  • Lägesförändring: En person kan på ögonblicket byta vistelseort. Detta sker genom att personen förändrar sin ”fokusering” (blickpunkt). Personen kan säga till sig själv: ”Jag önskar jag var hos Moster Märta”. Han hinner inte tänka tanken klart förrän han ser grinden till hennes hus.

  • Kommunikation: Man kan inte säga att någon egentlig ”eterburen kommunikation” (tal) äger rum i tankevärlden. Informationsutbytet sker genom ”verbal telepati”. Människor uppfattar andras budskap såsom talade meningar.

  • Kompabilitet: I vår välkända fysiska värld (i synnerhet när det gäller relationer) är det ett obestridligt faktum att motsatser dras till varandra. I den kollektiva tankevärlden är det tvärt om; lika dras till lika. Detta kan rent konkret resultera i hela byar eller städer där samtliga människor befinner sig på en likartad kulturell och intellektuell nivå.

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Annons:
Condor
2019-07-18 13:05
#21

#20

Ok, försöker vi att analysera.

Samordning: jag anser att var och en har sin egen tankevärld, som dock är präglade av gemensamma mönster eller sätt att tänka, dvs. hur vi är gemensamt funtade.

Centrering: Att uppleva sig som centrum är en del av illusionen (förståndet, jaget)

Tankekraft: Knappast kan man framkalla regn på det här viset, även om tankekraften har en viss verkan på den yttre världen. Inom kvantmekaniken beteer sig partiklar på ett annat sätt när de blir iaktagna.

Lägeförändring: Man kan rikta sin uppmärksamhet på allt och framkalla en viss verkan. Det kan man iakta när man ger/får distanshealing, t.ex. Reiki. Men den fysiska kroppen förblir på samma ställe.

Kommunikation: Det sker en hel del telepatiska utbyten, för det mesta helt omedvetet. Jag har massor av självupplevda exempel.

Kompabilitet: Rupert Sheldrake har forskat åt det hållet och har en förklaringsmodell som handlar om morphogenetiska fält.

Men tillbaka till det egentliga.  Allt som vi uppfattar med våra sinnen och tolkar med förståndet är inte verkligheten, utan bara ett sätt att förnimma och uppfatta verkllighet. Tar vi som exempel färger.  Våra ögon mäter ljusfrekvenser via "tappar" för olika frekvensområden. Dessa impulser hamnar i hjärnan och först där blir det färger av det.  Vissa djur (fåglar, insekter t.ex.) har tappar för ett bredare frekvensområde och ser UV ljus. De ser hela världen i helt andra färger. Vi kan heller inte se infrarött, för att det saknas tappar för den frekvensen. Men vi kan förnimma det i form av värme.  Lika gärna skulle vi kunna vara inställda på att förnimma ljusfrekvenser på ett annat sätt än färger och värme. Frågan är, vad är egentligen verklighet?

JRSN
2019-07-18 13:39
#22

#21 Hm, vi talar nog lite förbi varandra. Det jag gav exempel på var en psykisk värld, som dock delas av alla. Det finns även en personligt psykisk värld där alla, som du säger, har sin egen tankevärld.

Det övriga du beskriver, i en fysisk mening, kan jag definitivt skriva under på. Det är skillnad på tingen i sig och sättet vi förnimmer dem på. Något filosofen 'I. Kant' gav uttryck för i det välkända begreppet 'Das ding an sich'. På så sätt existerar absolut en illusion, även om vi till vardags kallar den för 'verkligheten'.

Om man skall försöka finna den absoluta verkligheten så blir det att söka det som kallas 'Tao' eller 'Enheten'. Dvs det som finns till innan något blir till, innehållande endast 'idéer' om allt skapat. 🥵

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Condor
2019-07-19 15:48
#23

#22

Ok, jag förstår.

C.G. Jung var nog ganska inspirerad av Kant, för att han analyserade varför människorna inte ser "tinget i sig", t.ex. pga projektioner och att man bara ser olika sorters arketypiska bilder av en arketyp, men aldrig själva arketypen.

Du skrev: "det som finns till innan något blir till".

Det där är ett exempel på hur det mänskliga förståndet är inställt. Egentligen kan det inte finnas till någonting innan något blir till. Det finns ingenting "före" tiden. Enheten är en existensform utanför tid och rum, men inte före. För oss obegripligt. Förståndet tänker "före tiden" och det finns inget annat sätt att tänka annorlunda. Man kan bara inse att det är fel att tänka så, men det finns ingen väg att ändra det än att sluta tänka.

FataMorgana
2019-07-19 17:22
#24

Jag förstår nog inte riktigt, ursäkta mig för det, för jag tänker också, att det ju bara är att tysta ner den inre dialogen, att sluta tänka helt enkelt, så upplever man sig inte längre som hela skeendets medelpunkt och då finns där heller inget jag som önskar sig vara hos moster Märta och därmed inget jag som ser hennes grind. Då finns där heller inte ett jag som tänker, att hmm nu blir det regn. Regnet faller liksom oavsett om jag gör mig några tankar kring det eller inte. För mig verkar  beskrivningen på det som du JRSN kallar för den kollektiva tankevärlden bara vara en beskriving på det som jag kallar för vår illusoriska verklighet. Tystar man alltså ner förståndet och den inre dialogen så finns den inte där för en längre.

JRSN
2019-07-19 19:42
#25

#23 Nu börjar min hjärna svullna av tankeverksamheten. 🤦‍♂️Men jag menar nog att Enheten/Tao finns till ständigt, såsom en självständig existensform, dock för oss inte beskrivbar. 'Före tiden' gäller endast de ting som kommer att bli till i en påtaglig och tidsbestämd form. Innan dess var, är och förbliver de endast såsom idéer. Att sluta tänka är kanske en god idé. 😉

#24 Men är det verkligen något ideal att vilja utplåna jaget? Fungerar det inte att leva i den illusoriska verkligheten så länge man vet att den är illusorisk? Att stilla jaget kanske inte är exakt detsamma som att uppnå kosmiskt medvetande. Detta senare är möjligen ett förklarat tillstånd som skänker upplysning, men det är ju inte så praktiskt i längden. Till slut vill man kanske åstadkomma något i världen och då är jaget ett nödvändigt och värdefullt redskap. 🙂

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

[Vianca]
2019-07-20 19:10
#26

Om man leker med tanken, att man tar bort den helige framför anden. Anden ,sonen och fadern. Känns det inte friare, anden är som vinden. Fri i sitt sätt, inga pålagor ,så fort man sätter helige framför anden . Bromsas allt upp och anden känns inte fri längre. Vet inte hur ni känner inför det? Har länge tänkt tanken, släpp fången fri.

JRSN
2019-07-20 21:02
#27

#26 Härligt, det ger associationer till 'Wakan Tanka', Siouxernas 'Great Spirit'. Ord och epitet är ju bara tillägg. Det går bra utan, bara man förstår vad man menar. 🙂

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Annons:
NiklasTyreso
2019-07-20 23:39
#28

#26 Jo, tycker man att kristendomens tankesätt är belastande är nog friare att bara tala om Anden (i bestämd form, inte vilken ände som helst). Helig säger något om Andens natur och personlighet. Det är egenskaper som är totalt ute och opoppulära i dagens värld, men det är något med upplevelsen av helighet som jag gillar. Den är god, respektfull, ger perspektiv på tillvarons företeelser och kan någon gång utmana mig när jag i ljuset av heligheten ser att allt i mig är inte heligt. Jag måste säga att jag gillar helighet, trots att jag inte alltid varit särskilt helig.

Condor
2019-07-21 11:48
#29

#25

Självklart finns enheten/Tao till i en för oss inte beskriv- eller föreställbar existens. Det är den oföränderliga sanningen, medan allt som förändrar sig är en del av illusionen.

Det går inte att utplåna jaget och vem skulle det annars vara som skulle vilja utplåna det, om inte jaget själv? Jaget är en del av illusionen som vi behöver för att leva i illuionen. Att tysta ner jaget är heller inte meningsfullt, snarare att tysta ner förståndet för att erfara sanningen, t.ex. i meditation.  Men i den vardagliga världen behöver vi förståndet och jaget för att överleva. För mig är det hanteringen av jaget som är poängen. Jag gillar hanteringen som beskrivs i Castanedas böcker. Där handlar det om att bli medveten om att vi alla är dårar och att det som människorna gör är det rena dårskapet. Men vi har inget annat val än att leva i och med detta dårskap.  Medvetheten om det gör att dårskapet blir till ett kontrollerat dårskap.

JRSN
2019-07-21 13:21
#30

#29 Det var länge sen jag läste Castaneda men jag gillade tankegångarna. Att bryta igenom illusionens slöjor måste ju ses som en bra och utvecklande verksamhet. Det är väl ungefär detsamma som det Buddhistiska begreppet 'Maya', att identifiera illusionen för att se verkligheten, eller åtminstone det som är mer verkligt. 👍

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

FataMorgana
2019-07-21 18:02
#31

#25 

Jag förstår ju att jaget är bra för att åstadkomma mat på bordet, pengar på kontot, för utbildning och yrke osv. Så för att överleva i den fysiska verkligheten så är nog jaget ett bra och nödvändigt redskap som du säger och enligt mig är det nog inte så idealt att vilja utplåna det heller, för så som Condor säger, kan jaget själv inte utplåna sig själv, då är det nog bättre att inte  vilja utplåna det. Om där inte finns ett jag som vill någonting, kan man då säga att där finns ett jag som vill någonting? 😉 Nu är jag nog rädd för att jag slår knut på alltihopa, men jag försöker mer att hänvisa till frånvaron av ett jag som vill det enda och det andra, än till ett jag som vill det ena och det andra, men hur jag än förklarar det blir det lite fel. 

Jaget är alltså bra att ha för att leva ett så långt och hyggligt liv som det bara går här på jorden, men för vad mer skulle jaget vara bra? När det kommer till det spirituella eller med andra ord den andliga sfären, så vad kan jaget åstadkomma där? Vad spelar det för roll hur långt kommen jag är i min andliga utveckling och hur mycket mitt jag tror sig förstå sig på Gud, evigheten och på de heliga skrifterna osv, när jaget i slutändan ändå bara är en illusion.  Något som förr eller senare är borta för alltid.

Condor
2019-07-21 18:09
#32

#30

Det var också länge sen jag läste Castaneda (80-talet).  Jag tyckte att den tredje boken var bäst av alla. 

Det där med att identifiera illusionen för att se verkligheten kan också gå tvärtom. En del identifierar illusionen just för att de har sett verkligheten.

Condor
2019-07-21 18:17
#33

Egentligen finns det inget jag att utplåna, för att förståndet uppfinner jaget på nytt varje ögonblick.

Hur relativt jaget är visar följande historia. Jag såg på TV en historia om en kvinna som hade en olycka och vaknade upp ur medvetslösheten efter lång tid. Men hennes minne var helt borta. Hennes man var för henne en främmande person. Mannen visade henne bilder och videos på deras bröllop och hon sa "aha, då måste det väl vara så". Hon förälskade sig på nytt och de gifte sig på nytt, för hon var ju inte samma "jag" längre. Vart hade hennes "jag" tagit vägen?

JRSN
2019-07-21 18:34
#34

#31 Hm, är inte hundra på att jag helt och hållet förstår din tankegång. Men låt mig ge ett exempel på (som jag tror) individer som delvis eller helt och hållet saknar ett 'jag' i sin tillvaro. Tänker på personer med diagnosen 'Autism'. Dessa har ett väldigt begränsat verbalt språk, de 'vill' ingenting särskilt utan behöver istället otroligt stabila rutiner i vardagen. Allt detta är uttryck för 'högerhjärnans' (samvetets) ordlösa, jaglösa och holistiska medvetande. Autister behöver hjälp och stöd med nästan allting, de har inget 'jag' som kan fundera, planera, fatta beslut och utföra.

"Som ovan, så ock nedan". Jaget har samma funktion i den andliga världen som i den fysiska tillvaron. Tror att vi ser betydligt klarare på andra sidan, illusionerna kan inte påverka oss på samma sätt. Jaget må vara en illusion men vi behöver inte utplåna jaget för det. Det räcker att ha en 'insikt' om att jaget är illusoriskt, därmed  behöver vi inte dras med i 'Mayas irrljus' och vi kan leva mer fullkomliga (sanna) liv.

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Annons:
FataMorgana
2019-07-22 10:38
#35

#34 

Som jag skrev behöver vi ett jag för att överleva här i den fysiska verkligheten, så att vi som du säger inte blir som autister som behöver hjälp med både det ena och det andra. Men apråpå autism, så vem vet i vilket nära förhållande med Gud de egentligen lever? Det här får mig att tänka på en autistisk pojke som jag ofta möter i naturen på mina promenader. Han hälsar alltid så glatt och artit, vänder sig om och bara tittar på en med ett stort leende på läpparna. Han ser helt enkelt alltid så lycklig ut. Kanske är han med sitt "svaga jag" närmare Gud än vad många tror. 

Så för att klara oss här i vår fysiska tillvaro behövs jaget, men sen ser jag inte vad det annars skulle duga till? Du skriver; "Som ovan, så ock nedan", om du med ovan syftar på "efter döden", så undrar jag vad vi skulle behöva jaget till när vi inte längre har en kropp att ta hand om? Annars förstår jag inte vad du menar med den "andliga världen" och med "andra sidan"? Finns det en spirituell värld separerad från den här världen?

JRSN
2019-07-22 16:56
#36

#35 Så sant. Det påminner om versen; "saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud". Vad vet vi egentligen om hur autisterna upplever världen, de kan vara fullkomligt lyckliga i sin tillvaro. 😇

Jo, enligt mig och en hel del andra har vi faktiskt en kropp efter döden. Den består emellertid av en lättare, mer subtil materia. Människans oförgängliga själ (den som varsebliver) knyter sig lika lätt till denna lättare kropp som till den fysiska kroppen.

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

[Andeljus]
2019-07-22 17:53
#37

Jag har medvetet undvikit den här tråden för jag har förstått att det kan möjligen vara av en känslig natur.

Den Helige ande den som utgöts från Gud till oss är våra Guider som följer oss genom livet och det var så enkelt Gud hade tänkt sig medan människan komplicerade den Heliga Anden  till något han inte är 🙂

JRSN
2019-07-22 22:43
#38

#37 Mja, inte så känsliga frågor tror jag. Men rätt svåra existentiella begrepp att brottas med. Många olika tolkningar av Helig Andes natur vilket förstås är helt i sin ordning. Helig Ande såsom en människas Guide är också en intressant möjlighet. Vi lär inte kunna ena oss om en specifik uppfattning och det är ju inte meningen heller. Det är en bra diskussion som troligen gör oss klokare i slutänden. 🙂

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

FataMorgana
2019-07-23 15:07
#39

#36 

Jo jag känner till våra energikroppar och att det finns teorier kring deras fortsatta existens efter att den fysiska kroppen dött. Själv vet jag inte hur det ligger till, för att ingen har kommit tillbaka från de döda för att tala om det för mig 😉 

Men även om det skulle finnas en kropp av mer subtil materia efter döden så kan det inte vara jagets kropp eftersom jaget är en illusion. Det är alltså  inte jaget som har en kropp, utan kroppen som har ett förstånd som lever i en illusion av ett jag 🙂

Condor
2019-07-23 15:33
#40

Om det finns någon sorts personlig gudomlig essens, som finns kvar efter döden, ska man kanske kalla denna för något annat än ett "jag".  Kanske man skulle kunna säga att det är själen, men det finns ju heller ingen allmän exakt definerad föreställning av en själ.  Men om man föreställer sig själen som min egen personliga del av den tidslösa gudomliga enheten, är det fel, för i en enhet kan det inte finnas delar. Det är bara förståndets sätt att tänka så. 

Vi vet inte på vilket sätt det gudomliga manifesterar sig som organiskt medvetet liv, men det finns massor av olika trosystem och filosofier. Ofta är det symbolik, (t.ex. kabbalan) som är försök att uttrycka det oföreställbara. Jag vet inte hur det ligger till. Kanske det bara är jagets längtan att aldrig sluta att existera som föreställer sig/hoppas att aldrig dö.?

Men jag vet att om det finns en personlig gudomlig essens som man kan kalla själ, då är det naivt att säga att "jag har en själ".  Är det inte snarare tvärtom, att det är själen som "har mig"?  Hur kan den som blir drömd säga att "han har" drömmaren? 😂

Upp till toppen
Annons: