Schamanism

Djurkommunikation

2019-06-17 22:33 #0 av: JRSN

Kan man prata med djur? Visst kan man det, men det talade språket kommer man sällan särskilt långt med. Djur kan ju lära sig vissa kommandon och så men om man vill 'samtala' mer på lika villkor så är det andra metoder som gäller. Djuren har ju inte tillgång till det talade språket utan använder läten och kroppsspråk. Men det är en begränsad kommunikationsform som nog mestadels uttrycker känslolägen.

En telepatisk kanal

Bättre är att telepatiskt ta emot eller sända information till djur. Det kan låta en smula flummigt men handlar egentligen om att känna in djurets, tankar, känslor, bilder och eventuella smärtor. Exakt vilka kanaler som används är helt upp till djurkommunikatören och dennes sätt att samverka med djur. En del ser kanske bilder från djuret, andra får tankar och några använder sig av hela registret.

Samtal via drömmar

Djur kan också välja att framföra budskap via drömmens värld. En mycket speciell hund som jag kände gav via drömmen uttryck för ett visst problem som han hade. I drömmen lät han mig, via bilder, förstå att det var något problem med magen. Det kändes som "saltlösning", visade han, det sved i magen och tarmen. Den här drömmen funderade jag på ett tag. Sedan föreslog jag att hundens ägare skulle pröva en annan typ av hundmat. Detta skedde också och problemet löstes.

Samma hund gjorde för övrigt ett besök till en hundkommunikatör, via sin ägare förstås. Hunden berättade då överraskande att den minsann inte alls var en hund; den var en 'individ'! Detta tolkade vi sedemera som att hunden inte tillhörde den normala inkarnationscykeln för hundar. Istället hade hunden i fråga valt att 'gå ner' i materien. Från att ha varit ett annat mer utvecklat väsen hade hunden självmant valt att inkarnera som hund. Syftet med detta blev aldrig riktigt klarlagt.

En bättre samvaro

Jag tror vi går mot en mycket mer kommunikativ framtid. Vår samverkan med djur och husdjur kommer förändras radikalt. Vi har levt sida vid sida med djuren men inte på något harmoniskt sätt. Vi har gått på vår kant, djuren har gått på sin. En otrolig massa missförstånd har kantat samvaron och orsakat lidanden för båda parter. Nu väntar en ny tid. Vi har otroligt mycket att lära av djuren och de vill säkerligen förmedla det de kan och vet. Men bra metoder och rutiner behövs.

Nuförtiden hälsar jag alltid på djur som jag möter. Det kan vara katter, hundar, hästar, fåglar eller till och med fiskar. Men ärligt talat har jag fortfarande lite svårt för duvor (stadsduvor). De tycks mig orena, korkade och vårdslösa (väjer knappt för folk när de flyger upp). Kanske inget större problem, duvor är nog inte värre än andra djur. Papegojor är också en något knepig bekantskap. Men jag generaliserar förstås. Det är inte vissa arter som har problem utan möjligen enskilda individer.

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-06-18 02:42 #1 av: Carmarino

Spännande. Gick en endagarskurs i djurkommunikation för rätt många år sedan. Det var intressant. Har inte praktiserat det så mycket, men jag gör precis som du - hälsar på djuren jag möter.

Har inte testat duvor, men har faktiskt lyckats kommunicera med både silverfiskar och getingar. 🙂

¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Anmäl
2019-06-18 08:36 #2 av: JRSN

#1 Då måste jag verkligen fråga. Vad tycker silverfiskar och getingar om tillvaron i allmänhet? Glad

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-06-18 19:48 #3 av: NiklasTyreso

Förra veckan gick jag över en lite bro och invid den satt en koltrast kvar på ett par meters avstånd och sjöng på ett ganska gnälligt sätt, så jag frågade något till den om det inte var bra? Då såg jag att någon hade slängt en vägskylt i diket under bron. Jag valde att tolka det som att fågeln bad mig städa bort vägskylten, så jag klampade ner genom vegetationen och tog bort skylten från diket.

Annars är min djur kommunikation vanligen inte övernaturlig.

Varnar man djuren när man kommer och tittar lite vid sidan om dem är de betydligt mindre rädda än om man tyst spänner blicken i dem. Fokuserade stirrande tysta rovdjur är djuren rädda för, men ger man sig till känna utan att stirra går det bättre.

Många djur ex rådjur stannar upp kollar in mig och går lugnt undan om jag ger mig tillkänna med ljud och fortsätter gå i den riktning jag är på väg. Ofta använder jag deras eget lilla brööl som är varningsrop för dem, och då blir de inte rädda.

Förra året satt jag en kväll ute på en sten vid en äng och läste högt psalmer och under mer än 10 minuter gick en dovhjort och betade och vässade hornen på sly ca 25 meter från mig, så att den hela tiden tryggt såg och hörde mig.

Anmäl
2019-06-18 21:28 #4 av: JRSN

#3 Intressant. Har inte tänkt på att det kan vara hotfullt att titta rakt på ett djur. Är stadsmänniska numera och träffar sällan på djur. Men emellanåt möter jag hjortar (dovhjort) ute på en skärgårdsö. De är egentligen orädda men lite nervösa eftersom det skjuts en del där ute. Hjortarna anser dock att det är deras marker och de vet exakt när man är på väg att åka in till stan, då tar de över sin mark. Cool

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-06-19 16:56 #5 av: [Andeljus]

#0 Vad bra skrivet Cool

Det här med djuren är fantastiskt och jag har levt med djur stora som små hela mitt liv och är det  är helt fantastiskt hur dom både tar emot och kommunicerar med oss.

Jag tror vi går mot en mycket mer kommunikativ framtid. Vår samverkan med djur och husdjur kommer förändras radikalt. Vi har levt sida vid sida med djuren men inte på något harmoniskt sätt. Vi har gått på vår kant, djuren har gått på sin. En otrolig massa missförstånd har kantat samvaron och orsakat lidanden för båda parter. Nu väntar en ny tid. Vi har otroligt mycket att lära av djuren och de vill säkerligen förmedla det de kan och vet. Men bra metoder och rutiner behövs.

Det hoppas jag också och tror för människan verkar sakta men säkert vakna upp ur sin dvala där vi trampat ner djurens mark,invaderat deras territorium och nu öppnas ögon för så mycket bland annat klimatet och det mest naturliga är att leva sida vid sida med natur och med djur och inte jobba emot varandra.

#1 Intressant att du tar upp getingen, jag är så geting rädd så det är löjligt efter att ha blivit illa stucken som barn och i övrigt är jag orädd för det mesta men en liten geting sätter mig helt ur spel så pass så jag en gång hoppade ur bilen i farten vid Kungens Kurva inte bra alls och pinsamt att ligga där på sidan av vägbanan Generad

Konstigt nog tycker jag om getingar trots att sticket jag fick satte såna spår men jag är rädd om dom och vill dom alla väl och blir djupt bedrövad när någon har ihjäl dom och visst kan man kommunicera med dom det har jag fått fina bevis för.

Jag bor på en stor gård vilket kräver mycket arbete ute  och jag blev hela tiden störd av dom och fick springa in om vart annat men så tog jag upp saken med dom att dom ska lämna mig ifred att sköta gårdens sysslor vilket dom verkligen har gjort och mitt problem var att jag sände fel energi till dom jag bad dom komma istället för att hålla sig  till sina blommor så inte undra på att dom konstant svassade runt mig och jag drog iväg för jag är rädd för dom.

Idag är jag imponerad för dom sköter sitt och jag sköter mitt det är ett litet kontakt vi ingått men ibland dyker nån upp som går för nära och då har just den getingen inte nåtts av informationen men jag kan riktigt se att budskapet nått fram för jag har dom inte alls omkring mig så som jag hade förr så nog förstår getingarna och alla djur stora som små förstår  och kan ta in det vi sänder till dom.

Jag måste berätta en händelse som blev riktigt kul, jag såg en geting på intågande för några år sedan och jag blev så där spak och fullkomligt skriker åt den kom inte hit och gissa vem som tvärvände och där såg jag att även getingar kan bli rädda för oss och jag riktade energin rätt så snabbt vände getingen och drog sin kos och mest förvånad blev jag över att få se hur rädd även dom kan bli av oss vilket har fått upp mina ögon för hur intelligenta djur dom ärCool

#3 Varnar man djuren när man kommer och tittar lite vid sidan om dem är de betydligt mindre rädda än om man tyst spänner blicken i dem

Det ligger mycket i det där  och det är många gånger hur vi riktar vår blick och vår energi speciellt nät vi möter vilda djur så kan dom uppfatta oss som ett hot om vi sänder fel blick och energi.

Jag möter björn ibland och dom har man stor respekt för och möter man dom fel med blicken så blir det en annan oro än om man enbart är och inte gör så stort väsen av att dom finns i närheten. Det v ar bara förra veckan jag var ute i skogen och såg björnar så jag tog ingen större notis om dom och dom gjorde sitt och jag mitt och inga större blickar mot dom mer än att kolla hur mycket det fanns kvar av saltstenen jag satt ut. Jag försöker rikta energin så att jag inte lockar dom inpå mig och att vi alla i skogen bara gör vårt det tror jag vi har mycket inne på så inte rädsla och hot skapas utan en harmoni där vi alla bara är stora som små.

Brukar då och då åka av hästryggen när det är vilt närvarande i skogen även om jag inte ser björnen direkt  så känner hästarna av dom  och här har jag funderat på hur fungerar kommunikationen mellan tamdjur och vilt för en häst far ofta i sken och man har inte en chans det går på sekunden så ligger man på marken.

Likaså har man hört och läst att aldrig le mot en hund eller katt för dom kan uppfatta oss som om vi morrar vilket är deras sätt att agera om dom blir trängda eller behöver försvara sig,sant eller falskt jag vet faktiskt inte  och jag ler dagligen mot mina katter och dom ler mot mig Gapskrattarnä det gör dom ju inte men ingen speciell reaktion har jag mött däremot med hundar har jag kunnat se en lite mysko blick om jag lagt på ett brett leende så med hund kanske det stämmer,nån som vet hur det där ligger till Funderar jag tror det ligger en sanning i det men också energimässigt hur vi riktar den mot både människa och djur det kan avgöra väldigt mycket i bemötande oavsett leende eller ej.

Anmäl
2019-06-19 19:34 #6 av: JRSN

Måste erkänna att jag har stor respekt för getingar, känner mig väldigt obekväm när de kommer nära (stucken som barn). Har nog inte tänkt på att kommunicera med dem för jag blir liksom blockerad. Brukar fånga in dem med en burk och ett styvt papper, varefter jag släpper ut dem.

Blev dock riktigt konfunderad en gång när en bekant var på besök. Han var inte rädd alls, lät bara getingen landa i hans hand och klappade den försiktigt på ryggen (helt sant)! Jag var helt 'blown away' av detta men han hade helt enkelt otroligt god hand med djur och insekter. Förskräckt

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-06-19 23:46 #7 av: NiklasTyreso

Andeljus, du är rädd för getingar men kan obehindrat vara på samma plats som en vild björn! Motsägelsefullt i mina öron.

Björn fick gärna komma hit där jag bor oxå, men jag vill ha dem skygga på sin kant. Bjørn är det enda av de nordliga rovdjuren som ibland dödat människor.

Anmäl
2019-06-20 03:11 #8 av: [Andeljus]

#6 Wow en del människor kan verkligen imponera, har en bekant som är så där lättsam med getingar så dom får klättra på henne och vara i håret utan att hon bryr sig alls och så önskar man att man själv kunde vara med dom men men och ack ack jag kutar snabbt min väg när dom blir för närgångna Generad

#7 Andeljus, du är rädd för getingar men kan obehindrat vara på samma plats som en vild björn! Motsägelsefullt i mina öron.

Ja men visst är det lite motsägelsefullt en liten geting mot en stor björn Skrattar nä men som jag skrev så har man respekt för björn och jag går knappast fram och kliar dom bakom örat det kan jag garantera att jag inte gör men jag flippar inte ur som jag gör med en geting men stor respekt har jag och håller distans om jag ser björn.

Det finns mycket björn i skogarna här likaså uppe på våran fäbodvall i Hälsingland och ska man kunna vistas där får man räkna med att möta dom ibland och gå inomhus om dom kommer för nära inpå stugknuten.

Ännu har jag inte råkat ut för något med björn men efter sticket som var riktigt illa som barn med getingar det satte sina spår,dumma spår som man egentligen borde komma över men icke det sitter i och getingen förknippas med smärta fast jag tycker om dom och har blivit stucken efter det och inte alls tyckt det vart så farligt men det sitter i och hjärnan kopplar samman getingar med flykt för mig.

Björn kan verkligen skada om vi har otur och döda som du skriver men håller man distans och uppsikt så man inte kommer för nära då brukar det gå bra däremot om det är en björnhona med ungar då kan vi ligga riktigt risigt till.

Faktum är att det egentligen är samma sak med getingar lämnar man dom ifred så som med björn och andra vilda djur så bryr dom sig inte om oss men av nån anledning kommer jag inte förbi rädslan för dom hur mycket jag än tycker om getingar så sitter det i mig och det är en blockering jag får jobba vidare på och har jag tur så kanske kanske en dag kan jag släppa den rädslan men den sitter långt inne och har gjort i närmare  50 år så det är nog tveksamt att jag kan bete mig som folk i deras närhet Skrattarmen härliga är dom och intelligenta med sina fantastiska samhällen  Cool

Anmäl
2019-06-22 11:27 #9 av: Carmarino

#2 Det vet jag inte för jag diskuterade inte tillvaron i allmänhet med dem. Skrattar

#5 Är inte särskilt rädd för getingar, trots att jag blivit stucken ett antal gånger. Om ni inte testat så kan jag rekommendera Tee Tree-olja på getingsticket. Råkade trampa på en geting en gång. Det var i slutet av säsongen, så den var lite slö och låg och kröp på en matta. Mattans mönster gjorde att getingen inte syntes, och jag trampade på den - barfota.

Tog då Tee Tree-olja på en liten bomullstuss och tejpade fast på sticket. Smärtan försvann nästan direkt, och när jag tog av bomullstussen ca fyra timmar senare syntes bara en liten röd prick där sticket gått in.

#6 Hade också en bekant som gjorde likadant. Var nog inte mer än kanske 5-6 år gammal då, och jag var djupt imponerad av att han vågade.

Vid det tillfället när jag kommunicerade med getingarna var det en riktig getingsommar, och de fanns "överallt". Tror till och med att jag hade ett getingbo i tegelväggen på balkongen. Så jag testade med att skicka budskapet att om de lät bli att komma in i lägenheten och störa mig, så skulle jag se till att de fick vatten ute på balkongen. Fick nämligen impulsen att de var törstiga, eftersom det var en varm sommar.

Sagt och gjort, jag ställde ut två fat med sockervatten till dem, och det var populärt. En dag kom det dock in en geting i köket och surrade runt mig hela tiden. Blev irriterad och påminde om att de lovat att inte komma in och störa mig. Fast när jag sedan gick ut på balkongen så fick jag be dem om ursäkt - vattnet var nämligen slut. Så de hade skickat in en "talesperson" för att tala om det för mig. Fyllde snabbt på faten och efter det störde de inte mig längre.

¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Anmäl
2019-06-22 11:29 #10 av: Carmarino

Här matade jag dem med hemkokt saft och en sockerbit, för att de inte skulle intressera sig för mitt saftglas.

¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Anmäl
2019-06-22 11:31 #11 av: Carmarino

Med silverfiskarna var det lite annorlunda. Så här skrev jag efter den upplevelsen:

En morgon när jag kom in i badrummet och skulle borsta tänderna såg jag att det fanns två silverfiskar i badkaret. Min vana trogen "pratade" jag med dem telepatiskt, eftersom de är mina vänner jag gjort en överenskommelse med dem att de gärna får hålla till i badrummet och på toaletten om de låter bli resten av lägenheten. Mitt meddelande den här morgonen var: "Nu är det bäst att ni går tillbaka ner under badkaret för om katten kommer in så blir ni inte långlivade. Dessutom skall jag duscha om fem minuter och då är det inte lämpligt om ni är kvar." 

Omedelbart efter att jag skickat ut det telepatiska meddelandet försvann den ena silverfisken ner i badkarsavloppet, medan den andra stannade kvar. Katten kom inte in den här gången och när jag skulle duscha var den andra silverfisken fortfarande kvar i badkaret. Eftersom jag inte ville döda den så försökte jag flytta den till avloppet. Silverfisken ville inte alls bli räddad och rusade i panik runt i badkaret tills jag till slut fick den ner i avloppet och därigenom undvek att dränka den.

På den tiden kanaliserade jag rätt ofta, och fick följande budskap efteråt:

Ni människor är som de här två silverfiskarna. Vi försöker kommunicera med er telepatiskt och vissa av er lyssnar och lyder råden om ni tycker de låter förnuftiga. Andra av er kan eller vill inte höra utan stannar kvar där ni är utan att bry er om den inre rösten som talar till er.

När så "katastrofen" kommer rusar ni blint omkring och försöker desperat undkomma faran, trots att det egentligen är räddningen ni flyr från. Ni ser inte det högre perspektivet på vad som händer och därför ser ni bara den stora handen från ovan som ni tror skall döda er, när den istället vill hjälpa er undan er egen undergång.

Lika lite som ni är några gudar bara för att ni har ett högre perspektiv på tillvaron än silverfiskarna och kan "förutsäga" vad som kommer att hända fem minuter senare, lika lite är vi några gudar för att vi lever i en annan dimension än ni. På samma sätt som ni vet att det kommer att bli en stor översvämning (duschen) inom en snar framtid, känner vi till delar av vad som kommer att hända på Jorden.

Vi kan dock inte säga exakt när, precis som ni inte vet om det tar fem, sex eller sju minuter innan ni sätter på vattnet i duschen. Det kan ju till och med ta längre tid om något oförutsett inträffar. Telefonen kanske ringer och försenar därmed duschen tio minuter. Därför kan ni aldrig få något exakt datum när vissa saker skall hända på Jorden. Vi kan bara säga att de kommer att hända.

¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Anmäl
2019-06-22 17:18 #12 av: JRSN

#9 Bra tips om Tee Tree-olja mot getingstick! Tummen upp

#11 Man gör tyvärr sina misstag. Vid ett tillfälle fick jag nog av alla silverfiskar i badrummet och tog till ett insektsgift. Det slog ut populationen men efteråt dök en helt annan 'art' av silverfiskar upp. De var taggiga och såg ut som rovdjur, väldigt läskiga. När giftet hade ebbat ut gick populationen långsamt tillbaka till de normala silverfiskarna. Jag försökte aldrig något sådant tilltag därefter... Ledsen

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.