Schamanism

Animism

2019-06-14 19:31 #0 av: JRSN

Tanken att allting är besjälat är en urgammal föreställning. Personligen tycker jag att animismen är ett mycket sympatiskt sätt att se på världen, det känns naturligt, holistiskt och ursprungligt. Men om nu till exempel en sten i likhet med människan har en själ, vad är det då som skiljer dem åt, de är ju trots allt inte särskilt lika. Förklaringen ligger troligen i något som kan kallas 'medvetandets art'.

Om själen

Enligt mig själv har själen två olika yttringar; en kärna (själskärna) och en utstrålning (aura). Hos människan 'landar' själskärnan i tallkottkörteln. Därefter startar en utstrålning (longitudinella vågor) från själskärnan. Utstrålningen tar formen av en "bubbla" som när den expanderar formar sig efter kroppen i sin helhet. Själskärnan kommer således vandra ner mot solarplexus där den etablerar sin "boning".

Alla väsen har en dylik själskärna. Om själen lämnar sin boning så upplöses den fysiska kroppen, själen är liksom den sammanhållande faktorn. Själens utstrålning skannar kontinuerligt av kroppen; vågor sänds ut och reflekteras tillbaka från kroppens olika delar. Om sinnesorgan är närvarande så läses dessa av varvid informationen registreras av själskärnan. Själen har således en aktiv process (utstrålning) och en passiv funktion (betraktelse).

Medvetandenivåer

Det blir lite som Orwells 'Djurfarmen' här; Alla väsen är medvetna (men en del är mer medvetna än andra). Det visar sig att medvetandet har ett antal "basnivåer" som tar sig uttryck i olika väsensformer. Dessa väsensformer har sina specifika medvetandenivåer som kännetecknar väsendets generella art. De flesta väsensformer är bekanta, andra kanske lite mer okända.

  • Formväsenden: Enkelt uttryckt alla väsenden som inte är av organisk natur, exempelvis; virus, sandkorn, kristaller, glas, metallobjekt, stenar, månar eller vita dvärgstjärnor. Formväsenden är inte medvetna utåt men förnimmer en inre 'minnesvärld'. De har en direktförbindelse med det högre jaget och även det universella jaget. Formväsenden behöver inte kommunicera, de 'vet' redan.

  • Växtväsenden: Ett växtväsende är alla organiska manifestationer som normalt sett har en stationär livsplats, de förflyttar sig inte när de väl ”slagit rot”. De är endast vagt medvetna om sin omgivning. De kan skilja mellan de mest fundamentala variationerna i livsbetingelser såsom ljus och mörker, värme och kyla, fuktighet och torka. De växlar mellan "dag och natt"; på natten upplever de en inre "egenvärld", på dagen den yttre fysiska tillvaron. De kommunicerar på ett enkelt sätt genom kemiska substanser.

  • Andeväsenden: Dessa väsenden innefattar alla formlösa (amorfa) manifestationer. De ändrar kontinuerligt sin struktur i överensstämmelse med betingelserna i sin omgivning. Till gruppen räknas bland annat vattendroppar, floder, sjöar, hav, strömmar, moln, vindar och eldslågor. Andeväsenden har smak och känsel och registrerar dofter, de orienterar sig efter omgivningens elektriska och magnetiska fält. De har inga fysiska öron men känner av ljudvågor, synen fungerar på ett liknande sätt men är endast svagt utvecklad. I deras medvetande pågår en ständig kamp mellan en automatisk beslutsfunktion och en mer impulsiv vilja. Andeväsen kommunicerar genom att skapa 'tecken' i naturens olika "ytor".

  • Djurväsenden: Djuren har utvecklat förmågan att förflytta den egna kroppsgestalten för att därigenom uppnå fördelar av olika slag. Vi känner väl till djurarterna eftersom vi är så nära förbundna med dem. Djurväsendet har ett fullt utvecklat medvetande om sig själv och sin omgivning. Själva beslutsprocessen bygger på en kombination av nedärvda mönster och viljestyrda beslut. Djurväsendet kan ha färdigheter inom det intellektuella området men uppfattar i regel inte orsakssamband. Kommunikationen sker huvudsakligen med doftsignaler men ljud och kroppsspråk används i allt högre grad ju högre utvecklingsnivå djuret befinner sig på. Not. Chimpanser, gorillor och delfiner skall inte betraktas som djur, de hör till människans domän.

  • Människoväsenden: Människan är den upprättgående varelsen med ett huvud, två armar och två ben. Denna arketypiska bild återkommer ständigt oavsett väsendets storlek, art eller livsmiljö. Människans stora fördel medvetandemässigt är tveklöst hennes förmåga att kunna reflektera över sig själv och sin situation. Den intellektuella kapaciteten står i centrum, logiska och analytiska tankeprocesser spelar en allt större roll i beslutsfattandet. En styrka ligger även i det talade ordet, människan kan direkt och indirekt utbyta erfarenheter med sina artfränder. Budskapen blir allt mer konkreta ju mer språket utvecklas. Med hjälp av den muntliga traditionen har människan kunnat hjälpa minnet och överbrygga tidsgapet mellan olika generationer.

  • Änglaväsenden: Till det yttre är denna väsensgrupp inte så olik den föregående. Men ett par vingar (synliga eller osynliga) hos dessa väsen visar en annan egenskap; deras rörlighet. Ofta bryter änglaväsendet upp från sin ursprungliga miljö för att träda i tjänst på annan ort. Medvetandemässigt finns ändå en skillnad för ängelns känsloliv är i full balans och dess intuitiva förmåga är högt utvecklad. Ängeln har en ren och klar kanal till kulturella och andliga skatter som finns lagrade i kosmiska energier. Änglar kan distansera sig från sig själva och intressera sig för andras behov. Änglaväsendens kommunikation äger rum på samma villkor som för människan. En skillnad ligger i att änglarna även utvecklat det skrivna språket, dvs tecken som förmedlar olika budskap från skrivaren. Not. Att människorna på jorden redan nu använder skrift beror på de täta kontakter som förekommit med änglaväsenden i det förgångna.

  • Devaväsenden: Denna väsensgrupp deltar inte längre i den kollektiva verksamheten. Devaväsendet har lämnat det världsliga bakom sig och uppsökt sin egen själsliga sfär. Egenvärlden, devaväsendets vistelseort, är ingen plats i vanlig bemärkelse. I det ordinära väsendets förnimmelse är själens betraktelse riktad utåt, mot den kollektiva världens materiella och andliga energier. Själen har dock möjligheten att vända betraktelsen inåt och väsendet förnimmer då ett vitt ljus vilket upplevs som ett rum. I detta rum har väsendet frihet att låta tankarna gestaltas och få liv. Kommunikationen mellan devaväsenden sker genom "universell telepati". Detta betyder att de själsliga sfärernas invånare inte behöver kommunicera aktivt, i samma stund devaväsendet tänker tanken är innebörden uppenbar för motparten. 

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-06-14 21:09 #1 av: NiklasTyreso

Jag började förstå att det kan bo andar i växter när jag hade en bukett Gråbo som hängde på tork i sovrummet och jag fick massor av drömmar och upplevelser/spök av dess andes närvaro. När jag kastade ut buketten upphörde drömmarna och dess andliga aktivitet.

(Det finns massor av sajter på nätet som berättar om Gråbo som dream herb).

I folktron har man ofta trott att andar bott i fysiska objekt. Svartalfer bor i marken. Dvärgar och troll i stenar, men trollen kan oxå bo i berg. Vättar är andeväsen som bebor en viss plats. Näcken bor i farliga strömmar och åar. Skogar bebos av många väsen men främst är skogsfrun/skogsnuvan som vakar och verkar för djuren och växternas tillväxt.
Vitormarna bor i hassel
medan lindormarna övervintrar under lindar.
I skånsk folktro så lever hyllefrun eller gudinnan Fröja i fläderbuskarna.
I luften och himmelen bor ljusalfer och himmelsgudar som Ull och Tyr.
Det bor väsen överallt!

JRSN skrev om Devas-andar. Devas är ett ord från den indoeuropeiska religionen hinduism. Indoeuropeer bosatte sig i Europa under sten- och bronsålder och i Italiens forna latin blev devas till ordet DEUS som betyder gud.
Devas blev på det germanska språkområdet TIWAS som betyder gud eller gudar (för d och t ligger nära varandra i munnen).
Uppe i det fornnordiska språkområdet blev ordet devas Ti eller TYR, som betyder gud.
Skogen Tiveden vid vätterns norra strand är alltså en skog där gud eller gudar bor.

Devas betyder gud och det är därför som ett annat namn på guden Oden är Hangatyr, för han är guden som hänge sig (9 dagar i trädet yggdrasil).

Devas blev Deus som blev Tiwas som blev Ti och Tyr som alla betyder gud eller gudar.

Anmäl
2019-06-14 21:50 #2 av: Vianca

Tack för denna information. Både JRSN och Niklas 😊

Jag har ett speciellt ställe, dit jag går och hämtar energi. Där det växer stor gran, en helig lund. Man känner hur livet,växt kraften i granarna flödar.
Om det nu hör hit.

Anmäl
2019-06-14 23:09 #3 av: JRSN

#1 Tack för intressant bakgrund och historik om olika slags väsen, deras benämning och livsområden. Jag är mycket intresserad av växter och naturmedicin men är inte så särskilt beläst, det finns en hel del att plugga in sig på. Min hälsa kunde vara bättre så jag prövar ständigt nya (för mig) medicinalväxter. Glad

#2 Det hör absolut hit, Vianca. Energiställen är ovärderliga, speciellt kanske om man bor i stadsmiljö. Då får man leta efter sin lilla oas. Tummen upp

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl
2019-06-15 16:29 #4 av: Vianca

JRSN oavsett om man bor i stadsmiljö eller på vishan, så är det inte alla platser som har energi kraft.
Jag har mer att förtälja om dessa ställen. Får nog göra ett inlägg om detta, spännande. 😊

Anmäl
2019-06-15 18:01 #5 av: JRSN

#4 Det vore intressant, undrar om det har med placering och koncentration av jordstrålning (laylines) att göra? Funderar

..........................................
Sajtvärd: Andar, änglar & demoner / Knackningsterapi
                      www.astromantra.se/

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.