#0: ja då frågar jag dig…vad händer längre in i efterlivet?
får vi se om vi har samma erfarenheter.

#1: Utmanad direkt, det är bra. Det finns en distinkt gräns man kommer till när man lämnat sin kropp. Den kan framstå till exempel som en bro, ett staket, ett vattenfall eller liknande. Gränsen representerar punkten då själen permanent släpper kontakten med den fysiska kroppen. Förknippat med detta är den kända 'återblicken', när man får se sitt liv i blixtbelysning.

Den fysiska kroppen har egentligen tre aspekter, tre densiteter. Men om allt går som det skall så kan man släppa det fysiska livet. Den s.k. 'silversträngen' brister och man kastas in i omedvetande. När man vaknar upp (ca. efter tre dagar) så befinner man sig i den psykiska sfären. Där gäller det att släppa tre av ens 'subtila kroppar' som vi bär på och som representerar andra energislag.

Avläggandet av de subtila kropparna sker i form av 'prövningar'. Vi skall kunna visa att vi bemästrar områdena mat, sexualitet och ägandebegär. Efter avklarade prövningar öppnas då 'himlens port', vilket är inträdespunkten till den himmelska sfären. Men vi består fortfarande av fysiska energier, om än lätta sådana.

Nämnas bör att man inte är tvingad in i himmelriket. Det finns en annan sfär (inuti jorden) som representerar just områdena mat, sexualitet och ägande. Den som vill kan vila upp sig där och tiden som spenderas är då kortare än i himmelriket (2 År). Dock sker ingen 'vidareutbildning', vilket sker i himlens sfär om sju år.

Himmelriket har tre sfärer; en kultursfär, en intellektuell sfär och en intuitiv sfär. Var och en representerar en tid om ca. två år. Det sista av de sju åren tillbringas i något jag kallar 'Egenvärlden'. Det är en sfär där allt man visualiserar blir till, ett slags lyckorike. Kort därefter börjar återfödelseprocessen igen.

Det var kortversionen, 😉 för den längre versionen, följ länken:

https://astromantra.se/andlighet/livet.html

7 jordsliga år eller ? Tiden på andra sidan existerar inte på samma sätt som den gör här planeten..men håller nog inte riktigt med i allt,har besökt andra sidan genom använda min egen portal som jag även använder när jag för över andar som inte hittar sin egen till ljuset,men kan ju säga att andra sidan har en egen trauma avdelning beroende på hur din vistelse på planeten varit..tunneln skapar du själv..min var ooootroligt lång vid första besöket vilket var lite väl irriterande då att vistas på andra sidan är extremt svårt å kräver enorm koncentration, lätt att bli utkastad å lika lång väg tbx ,fick rådet av min vägledare att korta den..så numera är den instant,ingen tunnel längre utan bara en ljusportal.

#3: Hej, va intressant! Nej, tiden på andra sidan är högst subjektiv, men det tycks änså finnas en 'samordning' mellan de båda tillvaroplanen. Den s.k. 'tunneln' tror jag personligen har med själens utträde ur (den fysiska) kroppen att göra. Själen liksom 'landar' i tallkottkörtern men vandrar sedan nedåt längs ryggraden tills den finner sitt säte i solarplexus, mitt i kroppen. Själsauran (den förnimmande utstrålningen) behöver kunna omsluta hela kroppen.

Just vid färden ut (när själen behöver lämna den fysiska kroppen) så kan resan förnimmas såsom en tunnelfärd, färden genom ryggraden. Men, som du säger, resan kan lätt förkortas genom visualisering el. suggestion. Jag har gjort en del tunnelresor och ut-ur-kroppenfärder men kan inte säga att jag kan kontrollera dem i någon större omfattning. Traumaavdelningen på andra sidan känns fullt rimlig, den är nog närmast standard. Många har problem efter stökiga jordeliv.

#2: tack för svar. en del av det du säger stämmer inte med mina erfarenheter.
jag vet inte hur det går till när en själ klarar av att gå över till Den andra världen själv…har aldrig frågat.

men jag vet ju vad jag gör när jag hjälper någon. behöver man ju bara göra om en död inte kommer över själv…dvs har fastnat mellan världarna, är ett spöke.
återkommer…det händer saker här.

#5: Skillnaderna tror jag mest består i andevärldens subjektiva natur. Olika medier har olika erfarenheter som de förmedlar. Huvuddragen tror jag ändå är rätt lika när man jämför olika berättelser, det går att känna igen sig i dem.

Ja, man får förstås skilja på okomplicerade övergångar och komplicerade sådana. Den 'andra sidan' är en snårskog och det är oerhört lätt att förvilla sig i alla irrvägar, sfärer och dimensioner. Att människor 'fastnar' i mellantillståndet känner du förstås igen och alla de olika uttryck det kan ta sig. Ofta handlar det om att resonera med 'spöket' och försöka få det att förändra sin världsbild, för att kunna komma vidare.

läste någon skrev hur tiden på andra sidan fungerar,
inget som någon skriver här är korrekt om efter döden om inte någon som är därifrån kommer och informerar oss. om det vore så att bevis fanns för det.

jag syftar inte på att hjärnan fungerar några minuter till efter att man slutat andas

#7: Vad vet du om saken? Har du haft en näradöden-upplevelse eller en ut-ur-kroppen-upplevelse. Troligen inte, för då skulle du inte uttrycka dig så arrogant.

#7: lustigt att du frågar, svaret är ja, många gånger, alltså inte nära döden upplevelse, men jag vet redan vad som händer så jag bryr mig inte nu mera