#0: Hej Jbgs, hoppas allt är bra! Tack, tycker själv detta är en seriös sida, alla håller nog inte med kantänka. Sidan har kanske en av de lägsta besökstalen av alla, det kan nog ändra sig framöver.

Tror jag fick ett betydligt stabilare inre lugn någon gång i 26-årsåldern, när jag fick till mig att Universum är medvetet och att jag ingår i en helhet. Sedan dess har jag fortsatt att undersöka tillvaron. Först i fråga om världens fysiska byggnad, senare också om tillvarons andliga dimensioner.

Men hur mycket man än forskar, det finns alltid nytt att upptäcka, nya dörrar som öppnas till okända världar.

#1: hej tack för svar, ja att känna man har fått inre lugn i kroppen/själen borde va ett av livsmålen här i livet,dock kan vi nog ha olika tankar om vad inre lugn är. Människor blir mer och mer stressade och det påverkar helt klart livssituationen. Är intresserad av frågan för jag kan inte säga att jag är där än, och vet inte om det är möjligt med samhället idag. Finns många orosmoment i vardagen tex krig, våld, ökade kostnader… Detta får en att fundera på om mänskligheten går åt rätt håll ?

Synd iFokus har stannat av som det gjort…

#2: Håller med! Det inre lugnet borde vara ett självklart mål för människan. Men som sagt, mycket svårt att uppnå idag då vi liksom 'attackeras' från olika håll. Det går inte att vara helt harmonisk när samhället havererar i alla sina delar. Men ändå, jag har en slags grundoptimism trots allt. Saker och ting kommer att stabilisera sig men kanske inte i den form vi är vana att se. Gäller att vara lite flexibel framöver. Det är ovanliga tider. 😇 🌼

#0 Det här är en mycket bra och spännande fråga du tar upp och ofta när vi läser frågan om inre lugn ligger fokus väldigt mycket på det fysiska livet och jag skulle vilja dela upp det här i två delar det andliga lugnet och det fysiska själsliga lugnet.

Det sistnämnda tror jag aldrig att vi någonsin fullt uppnår för som ni båda skriver i en värld där det råder oro och samhället havererar som #3 så bra uttrycker det så är det svårt att finna en riktigt hel balans för alla påverkas vi av det som sker omkring oss.

Personligen skulle jag vilja säga jag känner mig lugn jag är orädd av mig och skräms inte i första taget av världens eländen och hot däremot är jag känslig och tar in alldeles för mycket dock inte rädsla men medkännande med människor där ute som utsätts för krig och annat som nu påverkar allas vår vardag.

Det är både på gott och ont för genom att känna och ta in det som mina medmänniskor känner det är en viktig bit i vår andliga väg för utan den känslan blir vi känslokalla så det är viktigt att känna med världen och jordens folk men vi behöver balansera det så vi själva inte stupar och det är just det som är konsten att både kunna ha medkännande men ändå kunna skapa en balans.

Det andliga lugnet är något helt annat där finner jag helt och hållet ro och har en tillit till andra sidan och tvivlar aldrig på min egen ande och här är allt så väldigt enkelt medan den jordiska processen är en utmaning för oss alla både på ont och gott.

Vi ska minnas att det som vi möter i både med och motgång stärker oss oavsett vi ser det för stunden eller inte men går vi tillbaka i tiden och tänker på hur såg det ut i våra liv för 20 eller 30 år sedan så har vi kommit starkare ur dom utmaningar som vi hade då men där och då såg vi dom inte men det gör vi nu i efterhand och har funnit lugn med dom utmaningarna som vi hade då.

När det kommer till vårt fysiska liv glömmer vi lätt bort alla utmaningar vi haft tidigare, många säger det var lättare att vara barn men var det verkligen det när vi tänker efter för då styrde andra våra liv, då hade dom vuxna makten och vi skulle gå i skolan, vi skulle ha kläderna som våra mammor bestämt att vi skulle bära och vi fick inrätta oss efter dom vuxna som också i sin tur satte begränsningar på oss och påverkade våra inre lugn och våra andars frihet.

Hela livet är präglat av andra om hur vi ska vara och hur vi ska göra för att finna vårt inre lugn men det finns bara en enda väg och det är vår egen ingen annans för vi är dom enda som vet vad som är bra för oss det kan ingen annan avgöra åt någon annan.

Det här är något vi kommer att få jobba med hela livet fram till den dagen vi träder in i vår andekropp på andra sidan då först infinner sig det verkliga äkta eviga andliga lugnet men samtidigt ska vi jobba med oss själva och skapa den vardag som vi känner ger oss lugn och harmoni även i den fysiska världen och det kan vara så som att kanske dra ner på nyheter, gå ut i naturen eller göra något som vi vet ger oss lugn och ro i själen men anden den är alltid lugn och trygg oavsett vad det fysiska livet ger oss för utmaningar.